Svenska regeringens (2014-…) djur-relaterade diskurser från kritiska djurstudiers perspektiv. En kritisk diskursanalys.

Date

2015-06-18

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Tartu Ülikool

Abstract

Förhållandet mellan djur och människor erbjuder mycket intressant forskningsmaterial. Av detta intresse har utvecklats en vetenskapsgren som kallas för djurstudier (animal studies). Dess mål är att undersöka förhållandet mellan djur och människor i olika områden från jordbruk till psykologi. Ju mer mänskliga rättigheter har utvecklats, desto mer har man börjat uppmärksamma även djurens rättigheter och börjat fråga: om och vilka rättigheter djuren borde ha? Trots att djurens rätt fortfarande är något inte helt begriplit för allmänheten, har det blivit klarare att det finns ett starkt behov för ett väl fungerande djurskydd. Därför kan man märka förändringar angående inställningen till djur även på den politiska nivån. Människors inställningar till olika djurarter beror dock på olika faktorer, däribland på det om djuret lever fritt eller i fångenskap och på dess användbarhet för människan. T.ex. djur som hjort eller räv som lever fritt har ofta hög status. Vilda djur kan man vanligtvis inte äga eller döda hur och när som helst, men djur såsom ko eller lamm har låg status och de kan ägas och dödas när som helst. Denna typ av diskriminering på grundläggande rättigheternas (t.ex. leva fritt eller inte bli dödad) nivå kallas för speciesism. I anknytning till frågor om djurrätt och djurens roll i vårt samhälle har det vid sidan av djurstudierna utvecklats också kritiska djurstudier (critical animal studies = CAS), ett akademiskt fält som forskar djur på ett tvärvetenskapligt sätt. CAS fördomar speciesism och frågar om människan alls kan använda djur för sin egen skull på ett moraliskt sätt. Med hjälp av kritisk diskursanalys (critical discourse analysis = CDA) och perspektiv från CAS analyserar jag i min uppsats hur djuren behandlas i den nuvarande svenska regeringens djurpolitiska texter. Efter inledningen kommer jag att redogöra för mitt forskningssyfte, frågeställningar och uppsatsens avgränsning. Därefter introducerar jag uppsatsens bakgrund och material, samt redogör kort för tidigare forskning inom detta område. Sedan förklaras uppsatsens teoretiska ramar och viktiga begrepp. Därefter redogör jag om metod som jag kommer att använda. Analysdelen består av två delar, sedan följer resultatredovisningen och slutsatser, sammanfattningen, referenslistan och resumen på estniska.

Description

Keywords

diskursusanalüüs, Rootsi valitsus, loomauuringud

Citation