Svenska regeringens (2014-…) djur-relaterade diskurser från kritiska djurstudiers perspektiv. En kritisk diskursanalys.
Date
2015-06-18
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Tartu Ülikool
Abstract
Förhållandet mellan djur och människor erbjuder mycket intressant
forskningsmaterial. Av detta intresse har utvecklats en vetenskapsgren som kallas
för djurstudier (animal studies). Dess mål är att undersöka förhållandet mellan
djur och människor i olika områden från jordbruk till psykologi.
Ju mer mänskliga rättigheter har utvecklats, desto mer har man börjat
uppmärksamma även djurens rättigheter och börjat fråga: om och vilka rättigheter
djuren borde ha? Trots att djurens rätt fortfarande är något inte helt begriplit för
allmänheten, har det blivit klarare att det finns ett starkt behov för ett väl
fungerande djurskydd. Därför kan man märka förändringar angående inställningen
till djur även på den politiska nivån. Människors inställningar till olika djurarter
beror dock på olika faktorer, däribland på det om djuret lever fritt eller i
fångenskap och på dess användbarhet för människan. T.ex. djur som hjort eller
räv som lever fritt har ofta hög status. Vilda djur kan man vanligtvis inte äga eller
döda hur och när som helst, men djur såsom ko eller lamm har låg status och de
kan ägas och dödas när som helst. Denna typ av diskriminering på grundläggande
rättigheternas (t.ex. leva fritt eller inte bli dödad) nivå kallas för speciesism.
I anknytning till frågor om djurrätt och djurens roll i vårt samhälle har det vid
sidan av djurstudierna utvecklats också kritiska djurstudier (critical animal studies
= CAS), ett akademiskt fält som forskar djur på ett tvärvetenskapligt sätt. CAS
fördomar speciesism och frågar om människan alls kan använda djur för sin egen
skull på ett moraliskt sätt.
Med hjälp av kritisk diskursanalys (critical discourse analysis = CDA) och
perspektiv från CAS analyserar jag i min uppsats hur djuren behandlas i den
nuvarande svenska regeringens djurpolitiska texter. Efter inledningen kommer jag
att redogöra för mitt forskningssyfte, frågeställningar och uppsatsens avgränsning.
Därefter introducerar jag uppsatsens bakgrund och material, samt redogör kort för
tidigare forskning inom detta område. Sedan förklaras uppsatsens teoretiska ramar
och viktiga begrepp. Därefter redogör jag om metod som jag kommer att använda.
Analysdelen består av två delar, sedan följer resultatredovisningen och slutsatser,
sammanfattningen, referenslistan och resumen på estniska.
Description
Keywords
diskursusanalüüs, Rootsi valitsus, loomauuringud