Browsing by Author "Harjus, Janeli"
Now showing 1 - 3 of 3
Results Per Page
Sort Options
Item Nordic-Baltic perceptions of shared security(Tartu Ülikool, 2018) Harjus, Janeli; Piirimäe, Eva, juhendaja; Tartu Ülikool. Sotsiaalteaduste valdkond; Tartu Ülikool. Johan Skytte poliitikauuringute instituutSince 2014, the security environment around the Baltic Sea has gone through an increase of instability and has gained higher military-strategic importance. After Russia’s aggressive behaviour towards Ukraine and the following international tensions, the Baltic, but also the Nordic countries have become extensively exposed to a military threat from the East. In managing common threats, cooperative security efforts are of uttermost importance for such a small area. The thesis analyses the Nordic-Baltic countries’ perceptions of collective security within the framework of regional security complex theory, looking at the states’ strategic relation to NATO and at their interests of cooperation within the Nordic-Baltic area in the changed security environment. The research is conducted by qualitative content analysis and is based on strategic documentation. Through this, contributions are made to literature and theory as well as to research on the Nordic-Baltic area and mapping the policy interests of Denmark, Estonia, Finland, Latvia, Lithuania, Norway and Sweden. The thesis argues that recent developments in the security situation have motivated the Nordic-Baltic countries to come closer in regional security cooperation, and that all countries of the area are strategically remarkably similar to NATO, regardless of whether they are member or partner states of the Alliance.Item Svensk politik i frågan om Estlands självständighet i slutet av det kalla kriget (1989-1991)(Tartu Ülikool, 2016) Harjus, Janeli; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. FilosoofiateaduskondUnder historien har det funnits flera olika perioder inom relationerna mellan dagens Sverige och Estland. Ibland har de varit förenade till ett eget rike, ibland har områdena varit grannar och detta under olika år både på vänligt och fientligt sätt. Under det kalla kriget var Sverige ett neutralt land, Estland däremot låg bakom järnridån som en del av Sovjetunionen. Det betyder att relationerna mellan de två grannarna nästan klipptes av för ett halvsekel – de var delar av olika världar. Förbindelser mellan de två var knappa och allting hände under Sovjetunionens vaksamma kontroll. Ändå var de nordiska länderna, inklusive Sverige, bland dem som först erkände Estlands självständighet i början av 1990-talet och också bland dem första som utvecklade diplomatiska relationer med Estland. Härifrån framgår den här uppsatsens huvudsakliga problemställning: vilken var Sveriges politik i avseendet av Estlands självständighetsförsök? Perioden under forskning sträcker sig från 1989 när frihetsrörelsen i Estland intensifierades till oktober 1991 när Carl Bildts regering kom till makten i Sverige. Valet av teman baseras mestadels på författarens personliga intresse mot internationella relationerna och deras historiska dimension under senaste årtionden. Mitt särskilda intresseområde är relationerna mellan Estland och de nordiska länderna, framför allt Sverige. En annan anledning är den här tematikens relativt bristande behandling hittills just utifrån aspekten av Estland, och för att bättre förstå förhållandet mellan Estland och Sverige tror jag att det är viktigt att ta en närmare titt på denna tidsperiod och tematik. Uppsatsen analyserar händelserna under perioden 1989-1991 med hjälp av tidigare studier, diplomatiska brev, Sveriges Riksdags protokoll och erfarenhetsböcker, men också informationen från media och andra källor.Item Svensk politik i frågan om Estlands självständighet i slutet av det kalla kriget (1989-1991)(Tartu Ülikool, 2016) Harjus, JaneliUnder historien har det funnits flera olika perioder inom relationerna mellan dagens Sverige och Estland. Ibland har de varit förenade till ett eget rike, ibland har områdena varit grannar och detta under olika år både på vänligt och fientligt sätt. Under det kalla kriget var Sverige ett neutralt land, Estland däremot låg bakom järnridån som en del av Sovjetunionen. Det betyder att relationerna mellan de två grannarna nästan klipptes av för ett halvsekel – de var delar av olika världar. Förbindelser mellan de två var knappa och allting hände under Sovjetunionens vaksamma kontroll. Ändå var de nordiska länderna, inklusive Sverige, bland dem som först erkände Estlands självständighet i början av 1990-talet och också bland dem första som utvecklade diplomatiska relationer med Estland. Härifrån framgår den här uppsatsens huvudsakliga problemställning: vilken var Sveriges politik i avseendet av Estlands självständighetsförsök? Perioden under forskning sträcker sig från 1989 när frihetsrörelsen i Estland intensifierades till oktober 1991 när Carl Bildts regering kom till makten i Sverige. Valet av teman baseras mestadels på författarens personliga intresse mot internationella relationerna och deras historiska dimension under senaste årtionden. Mitt särskilda intresseområde är relationerna mellan Estland och de nordiska länderna, framför allt Sverige. En annan anledning är den här tematikens relativt bristande behandling hittills just utifrån aspekten av Estland, och för att bättre förstå förhållandet mellan Estland och Sverige tror jag att det är viktigt att ta en närmare titt på denna tidsperiod och tematik. Uppsatsen analyserar händelserna under perioden 1989-1991 med hjälp av tidigare studier, diplomatiska brev, Sveriges Riksdags protokoll och erfarenhetsböcker, men också informationen från media och andra källor. Först ges en kort översikt om uppsatsens syfte, frågeställning, avgränsning, material och tidigare forskning. Sedan beskrivs utrikespolitikens teori och ges bakgrundsinformation om de två staternas tillstånd i början av perioden. Det följs av beskrivning och analys av Sveriges politik mot Estland och Estlands självständighetsfråga. Uppsatsen avslutas med diskussion om resultatredovisningar, sammanfattning, referenslista och resumé på estniska.