Mikkelsen, Nicholas Hedegaard, juhendajaKorkus, Mari-LiisTartu Ülikool. Skandinavistika osakondTartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond2018-06-142018-06-142018http://hdl.handle.net/10062/60726Syftet med denna uppsats var att undersöka användningen av förortssvenska inom svensk rapmusik. Fokus ligger på att svara på tre frågor som anges i inlendingen av denna uppsats. Dessa frågor ingår vilka förortssvenska drag det finns inom de valda raplåterna; är kvinnliga rappare av urvalet mer eller mindre dialektala än manliga; finns det några nya drag inom sånger. Den teoretiska delen av uppsatsen presenterade den svenska språksituationen och hur den har påverkats av invandrare som bor i olika delar av Sverige. Människor med olika bakgrund talade olika språk och trots att de lärde sig svenska och integrerade med samhället blev både första och andra generationen av invandrare intressanta för språkforskare på grund av hur de talade svenska, eftersom vissa kan se det som “felaktigt” eller “med något utländskt”. När nya invandrardominerade samhällen bildades, var även de enspråkiga svenskarna som bodde i dess respektive grannskap påverkat av hur invandrare talade (det här inträffade särskilt inom ungdomen). En ny typ av multietnolekt uppstod, som blev känd som förortssvenska.sweopenAccessAttribution-NonCommercial-NoDerivs 3.0 Estoniarootsi keelkeelekasutusräppbakalaureusetöödThesis