Sirvi Autor "Lindsalu, Aljona" järgi

Nüüd näidatakse 1 - 2 2

Jämförelse av svensk flyktingpolitik under det andra världskriget och Syriens inbördeskrig
(Tartu Ülikool, 2016) Lindsalu, Aljona; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Från förra århundradet har Europa varit ett attraktivt land för flyktingar framöver. Redan vid en tidpunkt då andra världskriget avslutades fanns tusentals flyktingar i Europa. Under det andra världskriget var Sverige ett neutralt land och hade möjligheter att välkomna flyktingar med potential att stanna för en längre tid. Även om många av dem ville återvände till sina hem, stannade de flesta i ett hopp om att få ett bättre liv i Sverige. Detta nordiska land har varit attraktivt inte bara för de baltiska länderna under det andra världskriget men också för Mellanöstern, inklusive Syrien som överlever inbördeskriget från år 2011. Det andra världskriget och flyktingar från Estland, Lettland och Litauen förändrade situationen i Sverige och under denna period blev landet mångkulturellt. Byström (2014) nämnde i sin artikel om flyktingar och det andra världskriget att mellan åren 1939 och 1945, dvs. under kriget hade antalet av flyktingar från Baltiska länder stigit 40 gånger. Under den andra stora flyktingkrisen mellan åren 2011 och 2015 har antalet Syriska flyktingar stigit nästan 80 gånger. Enligt statistiken från Migrationsverkets webbsida har Syrien nyligen varit nummer ett land bland asylsökande i Sverige. (Statistik 2016) Denna uppsats är koncentrerad på två stora flyktingkriser i Sverige. En av dem betecknas som en början av flyktingpolitiken och den andra markeras som den största flyktingkrisen i Sveriges historia. Det har varit nästan 70 år mellan de två kriserna och flyktingpolitiken kan vara olika. Analysdelen är koncentrerad på möjligheter som Sverige har erbjudit för sina flyktingar från de Baltiska länderna och som det erbjuder för flyktingar från Syrien nu. Följaktligen frågan är om flyktingpolitik har förändrats och blev bättre eller sämre? Samt vilka förändringar finns det mellan de två tidsperioderna?
Jämförelse av svensk flyktingpolitik under det andra världskriget och Syriens inbördeskrig
(Tartu Ülikool, 2016) Lindsalu, Aljona; Sooväli-Sepping, Helen, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Slaavi filoloogia osakond
Käesoleva bakalaureusetöö teemaks on “Rootsi pagulaspoliitika võrdlus Teise maailmasõja ja Süüria kodusõja ajal”. Juba eelmisest sajandist peale on Rootsi olnud atraktiivne riik pagulaste jaoks üle kogu maailma. Rootsi oli Teise mailamsõja ajal olnud neutraalne riik ning seni suurim hulk pagulasi saabus sinna just 1940-ndate aastate jooksul Eestist, Lätist ja Leedust. Ka tänapäeval on Rootsi olnud riigiks, kuhu pagulased nii Aafrikast kui Aasiast suunduvad. Süüriast, mis 2011. aastast kannatab kodusõja all, on viimase paari aasta jooksul tulnud Rootsi kõige rohkem pagulasi. Sellest tulenevalt põhineb antud töö kahel suurimal pagulaskriisil Rootsis. Ühte peetakse kui pagulaspoliitika moodustumise alguseks ning teist kui suurimat pagulaskriisi Rootsi ajaloos. Mõlema vahele jääb umbes 70 aastat ning seetõttu on väärtused ja võimalused veidi muutunud. Analüüsiosa püüab selgusele jõuda, mida pakus Rootsi pärast Teist maailmasõda Balti põgenikele ning kuivõrd on need võimalused muutunud Süüria põgenike jaoks 21. sajandil? Põhitähelepanu alla jäävad põgenikele pakutav töö, elamispind, majanduslik toetus ning muud tegurid nagu alaline elamisluba ning perekond või sugulased, kes juba varasemalt on Rootsi elama läinud.