Sirvi Kuupäev , alustades "2014-03-20" järgi

Filtreeri tulemusi aasta või kuu järgi

Nüüd näidatakse 1 - 2 2

”Allt verkligt liv är möte.” En läsning av Per Olov Enquists Kapten Nemos bibliotek och Nedstörtad ängel i ljuset av Michail Bachtins dialogism
(Tartu Ülikool, 2014-03-20) Tšernjajeva, Jevgenija; Sävborg, Daniel; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Tänker man på litteraturen så dyker det upp en fråga som alltid har sysselsatt människor: måste litteraturen avspegla samhällets aktuella situation eller är det snarare de eviga allmängiltiga problemen som författare skulle tillägna sig? Per Olov Enquist är en av 1900-talets mest kända svenska författare som framgångsrikt kombinerar både samhällsviktiga och existentiella ämnen i sitt författarskap. Om man tittar på Enquists omfattande produktion ser man att det är sådana teman som politik, idrott, historia och flera andra som fängslar författaren. Dock lägger en intresserad läsare märke till att Enquists personer ofta är villrådiga: de försöker samla delarna av sitt eget liv som om det var ett pussel, att förstå vem de är, att skapa sin egen identitet. Just med en sådan identitetsupplösning skulle man kunna karakterisera huvudpersonen i P O Enquists roman Kapten Nemos bibliotek som publicerades 1991. Boken är mycket gåtfull och innehåller olika anspelningar på författarens självbiografi och historier från hans tidigare romaner. Således är det av stort intresse för mig att betrakta hur romanens huvudtema – identitetsskapande – behandlas i Enquists närmast föregående verk, nämligen i Nedstörtad ängel från 1985. En flagrant likhet mellan de två romanerna är att det finns en jag-berättare i båda. Närmare sagt innehåller de båda verken en berättare som förmedlar någon historia eller flera och som försöker att förstå sin personlighet. Med hänsyn till det ovanstående är syftet med den föreliggande uppsatsen att jämföra de två redan nämnda romanerna vad gäller identitetsskapande. De frågor som jag ställer i mitt arbete och försöker att få svar på låter så här: På vilket sätt skapas identiteten i den ena och den andra romanen? Är de sätt att skapa sin egen identitet som används av jag-berättaren i Enquists romaner olika? I vilken utsträckning går det att skilja dem från varandra? Med utgångspunkt i Michail Bachtins dialogistiska syn på en skönlitterär text analyserar jag den namnlösa berättarens relation till karaktärer av de förmedlade historierna i både Kapten Nemos bibliotek och Nedstörtad ängel. Det är den komparativa metoden som anses vara den lämpligaste för att skilja på likheter och differenser i frågan av identitetsskapande i de två romanerna.
Glokal, ogooglebar, pixlig … Mönster i ordbildning hos nya svenska adjektiv under 2000-talet
(Tartu Ülikool, 2014-03-20) Katjužanskaja, Darja; Katjužanskaja, Darja; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
”Språket är samhällets spegel” hör man ibland säga och det är en mycket träffande definition av språket om man tar hänsyn till nya ord. Genom nyord kan man få en bild av vad som är aktuellt i samhället - nya företeelser, uppfinningar, händelser, attityder skapar en gynnsam grogrund för nya språkliga uttrycksbehov. Det är Språkrådet i Sverige, en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen, som har regeringens uppdrag att ha ansvar för svensk språkvård och som fungerar som det officiella språkvårdsorganet (Språkrådet1). De har bland annat till uppgift att följa språkets utveckling, observera och registrera nyord. Folk i Sverige har möjlighet till att föreslå sina egna språkliga varianter genom att skicka förslag på nybildade ord till Språkrådet. Dessutom håller Språkrådet året runt på att samla in nya ord och uttryck genom medier med dagstidningar som den viktigaste källan. Insamlat material bidrar till en sammanfattad årslista över de mest aktuella nyorden i svenskan med förklaring av deras betydelse. Vid en snabb genomgång av alla nyord publicerade av Språkrådet under period 2000 till 2012 märker man att den mest omfattande gruppen av nyord är substantiv (över 400 ord). Därefter kommer verb (ca 70), på tredje plats kommer adjektiv med 23 belägg och därefter olika typer av förkortningar. Den här uppsatsen kommer att handla om bara en del av nyord – de som tillhör ordklassen adjektiv. Valet och begränsningar kommer att motiveras i avsnittet ”Metod och material”. Uppsatsen har följande disposition: den teoretiska delen kommer att redogöra för de viktigaste begreppen och utgångspunkterna för undersökningen, samt ge en översikt över ordbildning, vars olika aspekter kommer att presenteras. Materialet och metoden för undersökningen diskuteras i motsvarande avsnitt. Därefter följer en analys av aktuella adjektiv och i det avslutande avsnittet dras slutsatser dras.