Sirvi Märksõna "üleloomulikud olendid" järgi

Nüüd näidatakse 1 - 9 9

listelement.badge.access-status Avatud juurdepääs ,
Bjergboerne: hellige sten i samisk tro of deres mulige spor i norrøn sagalitteratur med eksempler fra Ỉslendingasögur
(Tartu Ülikool, 2016) Pallasma, Kristel; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
I de nordlige dele af Skandinavien, Finland og Kolahalvøen bor der samer, hvis tidligere tilhørsforhold til disse områder kan dateres langt tilbage. Selvom de har deres eget sprog og egen kultur har samerne eksisteret side om side med nordboerne i løbet af mange århundrede. Højst sandsynligt har samerne haft kulturel kontakt med nordboerne. Det er en almindelig opfattelse i religiøs-historisk forskning, at elementer fra samisk shamanisme optræder i den oldnordiske forestillingsverden. Forståelsen om blanding af kulturelle elementer gælder ikke kun for samisk shamanisme, men samisk tro som helhed. Selvom den nuværende religionsforskning er stort set enig om at de norrøne influens i høj grad er overdrevne, er spørgsmålet om det oldnordiske element i samisk tro i forhold til det som regnes for oprindeligt samiske er endnu ikke i tilfredsstillende omfang besvaret. Det samme kan siges om optræden af det samiske element i oldnordiske religiøse forestillinger. (Mebius 2000: 300-301)
listelement.badge.access-status Avatud juurdepääs ,
Divine consultation and entrepreneurship in Taiwan: the practice of involving gods in business decision-making and management
(Tartu Ülikool, 2024) Nestor, Anne; Solovyeva, Alevtina, juhendaja; Tartu Ülikool. Sotsiaalteaduste valdkond; Tartu Ülikool. Majandusteaduskond
listelement.badge.access-status Embargo ,
Ein neues Dokument über den estnischen Metsik-Kultus aus dem Jahre 1680
(1934) Laakmann, Karl Heinrich
listelement.badge.access-status Avatud juurdepääs ,
Hvordan komme levende tilbake fra en gravhaug?: en analyse av haugbuer i norrøne tekster
(Tartu Ülikool, 2021) Tapper, Rika; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Denne oppgaven skal ikke glide inn i den nåtidige fantasylitteraturen, men fokuserer seg på heltenes møter med haugbuer i den norrøne litteraturen. Jeg valgte dette temaet fordi haugbuer er mangefasetterte og spennende vesener som er aktuelle for mytologiforskere, og forbinder ulike århundre sammen, og det er fascinerende for mennesker. Haugbuer kunne tiltrekke mennesker fordi de har personlighetstrekk som gjør at de likner på mennesker. F. eks. kan de være like sårbare eller grådige som mennesker. Haugbuer gjenspeiler svakheter i menneskers oppførsel.
listelement.badge.access-status Avatud juurdepääs ,
Luupainaja : arutused ja jutud luupainajast
(1922) Eisen, Matthias Johann
listelement.badge.access-status Avatud juurdepääs ,
Møte med troll
(Tartu Ülikool, 2019) Tapper, Rika; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Det er ikke alltid så lett å hevde hvilke episoder er to- og hvilke endimensjonale fordi det sjeldent oppstår fullstendig en- eller todimensjonale episoder. Men hvis det oppstår en kamp mellom et troll og en helt, er det antakelig fornaldersaga eller islendingesaga. Det at det finnes få fullstendige fantasiepisoder eller fullstendig todimensjonale episoder, viser at historiene er bygd opp av ulike elementer som delvis er en del av fantasiverden, og delvis tilhører menneskeverdenen. Det var antakelig fortellerens valg hvilke episoder som han mente kunne være underholdende. Som Mundal sa (2006: 726) finnes ulike fantasielementer i sagaene også for å underholde mennesker. Fortelleren velger elementer som skaper eller ikke skaper spenningen i historien. Når han ville skape en episode som ingen egentlig tror på, så bruker han mye interaksjon så som kampdetaljer, samtale, mens når han vil skape en troverdig episode, bruker han for eksempel redsel.
listelement.badge.access-status Avatud juurdepääs ,
Möten med näcken och sjörået. En studie av trosföreställningar kring vattenboende väsen i sägner från sydvästra Sverige
(Tartu Ülikool, 2015-06-10) Mändoja, Sander; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Det övergripande syftet med denna magisteruppsats är att undersöka vilka olika sjö- och havsboende varelser som förekommer i folksägner insamlade från sydvästra Sverige och hur de skiljer sig från varandra. Uppsatsen strävar efter att komma fram till ett grundligt resultat som bygger på noggranna analyser av folksägner samlade i fem landskap: Bohuslän, Västergötland, Värmland, Dalsland och Halland. Det finns en hel del benämningar som förekommer i sägner där övernaturliga väsen som förknippas med vattnet uppträder: näcken, sjörået, havsfrun, strömkarlen, strömgubben, sjöjungfrun m.m (af Klintberg 2010: 111-112). Flera av de namnen som nämndes tycks vara synonymer till varandra och i tidigare forskning har man kommit fram till att man kan räkna bara två förstnämnda som självständiga väsen, nämligen näcken (strömkarlen, strömgubben) och sjörået (sjöjungfrun). Det finns förstås en ganska stor variation mellan olika delar av Sverige vad gäller namnen på övernaturliga väsen, men i samlingar av sägner från de fem landskapen som nämndes ovan, är alla historier om samma varelse redan grupperade under en rubrik, även om det i själva uppteckningarna används en hel del olika benämningar. Det finns redan en hel del skrivet om vattenboende varelser i svenska folksägner, bland annat har Bengt af Klintberg och John Lindow gjort detta. Det som vanligtvis påpekas när man tar upp sjö- eller havsväsen är att det i stort sett finns två typer av sådana: sjörået som är en kvinnlig varelse och näcken som är en manlig varelse. När det gäller mer djupgående verk om specifika vattenboende väsen, kan man nämna Jochum Stattins doktorsavhandling ”Näcken” (1984), men det saknas liknande verk om sjörået. Med hänsyn till det är ingående syftet med denna uppsats att gå djupare in i ämnet och försöka hitta även andra faktorer utom könet som är gemensamma respektive olika hos de två typer av varelser. Det som jag ska ägna mig åt är en ingående analys av sägner som berättar om sjörået och näcken samt en jämförelse som är baserad på analysen och som tar hänsyn till de aspekter jag påpekade i början av detta kapitel. Det skall alltså inte vara bara en lista av känntecknande egenskaper till ett väsen utan ett försök att kartlägga vattenboende folktroväsens fundamentala inställning till människor.
listelement.badge.access-status Embargo ,
"Oleks see ainult üks asi olnud": ühel vaimude väljakutsumise situatsioonil põhinevate memoraatide võrdlev analüüs
(Tartu Ülikool, 2012) Pak, Liset Marleen; Västrik, Ergo-Hart, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Kultuuriteaduste ja kunstide instituut; Tartu Ülikool. Eesti ja võrdleva rahvaluule osakond
listelement.badge.access-status Avatud juurdepääs ,
Osiliana : Erinnerungen aus dem heidnischen Göttercultus und alte Gebräuche verschiedener Art, gesammelt unter den Insel-Esten
(1872) Holzmayer, Jean Baptiste