Svensk politik i frågan om Estlands självständighet i slutet av det kalla kriget (1989-1991)

Abstract

Under historien har det funnits flera olika perioder inom relationerna mellan dagens Sverige och Estland. Ibland har de varit förenade till ett eget rike, ibland har områdena varit grannar och detta under olika år både på vänligt och fientligt sätt. Under det kalla kriget var Sverige ett neutralt land, Estland däremot låg bakom järnridån som en del av Sovjetunionen. Det betyder att relationerna mellan de två grannarna nästan klipptes av för ett halvsekel – de var delar av olika världar. Förbindelser mellan de två var knappa och allting hände under Sovjetunionens vaksamma kontroll. Ändå var de nordiska länderna, inklusive Sverige, bland dem som först erkände Estlands självständighet i början av 1990-talet och också bland dem första som utvecklade diplomatiska relationer med Estland. Härifrån framgår den här uppsatsens huvudsakliga problemställning: vilken var Sveriges politik i avseendet av Estlands självständighetsförsök? Perioden under forskning sträcker sig från 1989 när frihetsrörelsen i Estland intensifierades till oktober 1991 när Carl Bildts regering kom till makten i Sverige. Valet av teman baseras mestadels på författarens personliga intresse mot internationella relationerna och deras historiska dimension under senaste årtionden. Mitt särskilda intresseområde är relationerna mellan Estland och de nordiska länderna, framför allt Sverige. En annan anledning är den här tematikens relativt bristande behandling hittills just utifrån aspekten av Estland, och för att bättre förstå förhållandet mellan Estland och Sverige tror jag att det är viktigt att ta en närmare titt på denna tidsperiod och tematik. Uppsatsen analyserar händelserna under perioden 1989-1991 med hjälp av tidigare studier, diplomatiska brev, Sveriges Riksdags protokoll och erfarenhetsböcker, men också informationen från media och andra källor. Först ges en kort översikt om uppsatsens syfte, frågeställning, avgränsning, material och tidigare forskning. Sedan beskrivs utrikespolitikens teori och ges bakgrundsinformation om de två staternas tillstånd i början av perioden. Det följs av beskrivning och analys av Sveriges politik mot Estland och Estlands självständighetsfråga. Uppsatsen avslutas med diskussion om resultatredovisningar, sammanfattning, referenslista och resumé på estniska.