Glokal, ogooglebar, pixlig … Mönster i ordbildning hos nya svenska adjektiv under 2000-talet
| dc.contributor.advisor | Henriksson, Niklas | |
| dc.contributor.author | Katjužanskaja, Darja | |
| dc.contributor.author | Katjužanskaja, Darja | |
| dc.contributor.other | Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond | et |
| dc.contributor.other | Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond | et |
| dc.date.accessioned | 2014-03-20T13:20:39Z | |
| dc.date.available | 2014-03-20T13:20:39Z | |
| dc.date.issued | 2014-03-20 | |
| dc.description.abstract | ”Språket är samhällets spegel” hör man ibland säga och det är en mycket träffande definition av språket om man tar hänsyn till nya ord. Genom nyord kan man få en bild av vad som är aktuellt i samhället - nya företeelser, uppfinningar, händelser, attityder skapar en gynnsam grogrund för nya språkliga uttrycksbehov. Det är Språkrådet i Sverige, en del av språkmyndigheten Institutet för språk och folkminnen, som har regeringens uppdrag att ha ansvar för svensk språkvård och som fungerar som det officiella språkvårdsorganet (Språkrådet1). De har bland annat till uppgift att följa språkets utveckling, observera och registrera nyord. Folk i Sverige har möjlighet till att föreslå sina egna språkliga varianter genom att skicka förslag på nybildade ord till Språkrådet. Dessutom håller Språkrådet året runt på att samla in nya ord och uttryck genom medier med dagstidningar som den viktigaste källan. Insamlat material bidrar till en sammanfattad årslista över de mest aktuella nyorden i svenskan med förklaring av deras betydelse. Vid en snabb genomgång av alla nyord publicerade av Språkrådet under period 2000 till 2012 märker man att den mest omfattande gruppen av nyord är substantiv (över 400 ord). Därefter kommer verb (ca 70), på tredje plats kommer adjektiv med 23 belägg och därefter olika typer av förkortningar. Den här uppsatsen kommer att handla om bara en del av nyord – de som tillhör ordklassen adjektiv. Valet och begränsningar kommer att motiveras i avsnittet ”Metod och material”. Uppsatsen har följande disposition: den teoretiska delen kommer att redogöra för de viktigaste begreppen och utgångspunkterna för undersökningen, samt ge en översikt över ordbildning, vars olika aspekter kommer att presenteras. Materialet och metoden för undersökningen diskuteras i motsvarande avsnitt. Därefter följer en analys av aktuella adjektiv och i det avslutande avsnittet dras slutsatser dras. | sv |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/10062/38752 | |
| dc.language.iso | sv | et |
| dc.publisher | Tartu Ülikool | et |
| dc.rights | Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International | * |
| dc.rights | openAccess | et |
| dc.rights.uri | http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/ | * |
| dc.subject | keel | et |
| dc.subject.ddc | sõnamoodustus | et |
| dc.subject.ddc | adjektiiv | et |
| dc.subject.other | bakalaureusetööd | et |
| dc.title | Glokal, ogooglebar, pixlig … Mönster i ordbildning hos nya svenska adjektiv under 2000-talet | sv |
| dc.type | Thesis | et |