Estlandssvenskarnas nationella identitetsskifte efter emigrationen till Sverige under 1940-talet
| dc.contributor.advisor | Kuldkepp, Mart, juhendaja | |
| dc.contributor.advisor | Kumer-Haukanõmm, Kaja, juhendaja | |
| dc.contributor.author | Maripuu, Eva-Mai | |
| dc.contributor.other | Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond | et |
| dc.contributor.other | Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond | et |
| dc.date.accessioned | 2015-06-10T06:54:28Z | |
| dc.date.available | 2015-06-10T06:54:28Z | |
| dc.date.issued | 2015-06-10 | |
| dc.description.abstract | Syftet med den här uppsatsen är att söka förstå hur estlandssvenskarna såg på sig själva och sin identitet under flyktperioden och i det tidiga skedet i Sverige under 1940-talet. När estlandssvenkarna emigrerade till Sverige då var den tydliga avsikten att estlandssvenskarna flyttade till Sverige för gott och de skulle anpassa sig till det svenska samhället så snabbt och smidigt som möjligt. Men hur påverkade den plötsliga flykten till ett annat land folkets platskänsla och hur gick anpassningen egentligen? Ledde det till fullständigt integration eller tvärtom till estlandssvenskarnas nationsformande? Huvudfrågan som intresserar mig är hur påverkas deras nationella identitet som estlandssvenskar av flykten till Sverige? Mer specifikt kommer jag att pröva hypotesen utifrån Miroslav Hrochs teori. Ruth Laidmets avslutar sin masteruppsats, Utvecklingen av estlandssvenskarnas nationalitetskänsla och finlandssvenskarnas eventuella roll i den med att påstå att estlandssvenskarna möjligtvis nådde fas C runt tidpunkten då de började lämna Estland och flytta till Sverige. Jag skulle vilja inleda där Laidmets avslutade och se om hypotesen att estlandssvenskarna nådde fas C, dvs att majoriteten av dem formar en massrörelse och upptäcker sin nationalitet som estlandssvenskar först när de flydde Estland och hade stadgat sig i Sverige, stämmer. För att få fram trovärdiga resultat måste materialet analyseras med tanke på minnesteori och hur minnen ändras över tid. På grund av magisteruppsatsens begränsningar och de använda källorna är det inte möjligt att komma fram till mer uttömmande och slutgiltiga svar. För att gå djupare in i ämnet skulle andra sorters primärkällor behöva användas och analyseras, såsom dagböcker, brev osv. Mitt mål har varit att ge lite mer utförliga svar som skulle kunna ligga till grund för en mer ingående studie av den estlandssvenska identitetens komplexitet. | sv |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/10062/46812 | |
| dc.language.iso | sv | en |
| dc.publisher | Tartu Ülikool | et |
| dc.rights | Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International | * |
| dc.rights | openAccess | et |
| dc.rights.uri | http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/ | * |
| dc.subject | eestirootslased | en |
| dc.subject | identiteet | et |
| dc.subject | Miroslav Hrochi teooria | et |
| dc.subject.other | magistritööd | et |
| dc.title | Estlandssvenskarnas nationella identitetsskifte efter emigrationen till Sverige under 1940-talet | sv |
| dc.type | Thesis | en |