Skandinavistika osakond

Selle valdkonna püsiv URIhttps://hdl.handle.net/10062/33796

Sirvi

Nüüd näidatakse 1 - 20 26

Analys och jämförelse av bröllopsseder på Runö och i Nuckö
(Tartu Ülikool, 2018) Mänd, Regina; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Syftet med den här uppsatsen var att beskriva och analysera bröllopstraditioner på Runö och i Nuckö. Analysen byggdes på Arnold Van Genneps teori om övergånsriter och beskrivning av olika faser i övergångsriten, härvidlag i bröllopet. Uppsatsen ville komma fram till slutsatser vilka riter man använde i bröllopsseder i de två ställen: vilka objekter och beteenden var i centrum under olika riter. I uppsatsen jämfördes användning av riterna på Runö och i Nuckö. Syftet med detta var att markera och bevisa hur olika samma högtid med samma funktion vara i ställen, som ligger relativt nära varandra. Även om det handlar om samma folkgrupp – estlandssvenskar – ville uppsatsen syfta på mångfalden av deras kultur och åsikter.
Användning av strategier för att väcka uppmärksamhet på Instagram influencers exempel: en kvalitativ analys
(Tartu Ülikool, 2018) Sissas, Maarja; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
I den digitala tidsperioden har det dykt upp ett nytt fenomen – influencers. De har blivit en auktoritet och har förmåga att få andra människor att lyssna och följa deras liv via social media, även om det inte finns någon personlig kontakt mellan de två parterna. En influencer samlar omkring sig en stor fanskara som följer dem dagligen och uppskattar deras åsikter. Syftet med denna uppsats var att undersöka två inflytelserika svenska influencers på bildplattformen Instagram för att analysera deras strategier att dra auditoriets uppmärksamhet. I det här arbetet studerades endast komplementen till det visuella innehållet, det vill säga inläggstexterna, för att se hur influencerna påverkar användarna med språket. I synnerhet undersöktes vilka strategiska tekniker som användes för att få folkets uppmärksamhet.
Bilden av den första vågen av coronaepidemin i svenska kvällstidningar
(Tartu Ülikool, 2021) Mänd, Taivi; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Syftet med denna uppsats är att analysera hur artiklar i Aftonbladet och Expressen täckte spridning av coronaviruset och kampen mot det i Sverige från mars till juni 2020. Den här uppsatsen har följande forskningsfråga: Vilka åsikter förekommer mest i kvällstidningar Expressen och Aftonbladet under den första vågen av coronaepidemin?
Bilden av Estland i Sveriges media
(Tartu Ülikool, 2018) Feigenbaum, Anneli; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Avsikten med den här BA-uppsatsen har varit att undersöka vilken bild Sveriges media ger till svenskar av Estland och om den har förändrats genom tiden. Jag valde tidsperioden från 1 januari 2016 till 14 mars 2018. Jag valde denna period därför att i oktober 2017 öppnades en gratis sportklubb vid Tallins flygplats som är Europas första träningshall på flygplatsen. Jag undersökte vilken bild Sveriges media ger därför att det är intressant att veta vilken bilden av Estland är i Sverige. Och jag ville jämföra min undersökning med Kristel Vainos kandidatupsats, men under undersökningen upptäckte jag att jag inte kan jämföra det med hennes uppsats direkt eftersom jag grupperade nyheter efter tematiken till åtta grupper men Vaino grupperade de till elva grupper. Det första som jag gjorde var att jag sökte artiklar från olika tidningar. Jag hittade tre tidningar: Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen. De tre valde jag därför att de är gratis att läsa på internet eftersom i Estland finns inga möjlighet att köpa dem i kiosken eller läsa dem i biblioteket.
En jämförande analys av tidningsartiklar om Fredrik Virtanens fall
(Tartu Ülikool, 2018) Saare, Renate; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
I min uppsats har jag undersökt hur media har återspeglat Fredrik Virtanens fall. Analysen baserar på artiklarna som publicerades från oktober 2017 till juli 2018 i Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen. Uppsatsens syfte är att finna med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys hur nyheter om Frederik Virtanens sexuella trakasserier har beskrivits för läsaren. Med reglerna av Pressens Opinionsnämnd och Internationella Federationen av Journalister utför jag analysen och förklarar orsaken varför man kan säga att de artiklarna är sensationella. Därför är min avsikt med denna uppsats att hitta svar på följande fråga: Vilka är skillnaderna i att rapportera nyheter om sexuella trakasserier i Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Expressen? Enligt min undersökning motsvarar meddelandena i Aftonbladet, Expressen och Svenska Dagbladet inte reglerna av Pressens Opinionsnämnd och International Federation of Journalists. Svenska Dagbladet använder ett särskilt saftigt språk. Aftonbladet representerar sina anställda och diskuterar framför allt över varför man talar om Virtanens fall. Svenska Dagbladet som en konkurrent till Aftonbladet obducerar anklagelsen mot Fredrik Virtanen och utnyttjar tillika sensationellt språk. Expressen diskuterar såväl bakgrunden av Fredrik Virtanens händelse som handlar också om mediernas etiska regler.
En man som heter Ove : hur skiljer sig boken från två filmer gjorda i olika länder
(Tartu Ülikool, 2024) Raud, Nele-Liis; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Estländarnas åsikt om ABBAs återkomst och ABBAs verk
(Tartu Ülikool, 2024) Albert, Anastassia; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Estlandssvenskarnas begravningsvanor i Nuckö och på Runö
(Tartu Ülikool, 2024) Kaustel-Lehemets, Merilin; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Google Translates översättningsteknik från svenska till ryska: en analys av fyra översatta texter med olika bakgrunder
(Tartu Ülikool, 2015-06-18) Fomicheva, Aleksandra; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Informationstekniken har börjat att delta aktivt i vårt liv redan för ett par årtionden sedan och nuförtiden upptar det en väldigt stor del av vårt vardagsliv. Vi arbetar, studerar, kommunicerar med hjälp av bl.a. Internet, som underlättar en individs rutin. Emellertid finns det en aspekt som bromsar individens maximala integration inom virtuellt utrymme, som kallas för språkbarriär. Problemet har inte lösts helt för tillfället, inte för vardagslivet, inte heller för cyberrymden. Därför är översättning, som man börjat använda för tusentals år sedan, den enda möjligheten för reducering av språkbrott. Dock passar inte alltid klassiska metoder nutidens levnadsvillkor, där informationsvolymen ständigt ökar. De traditionella översättningssätten kräver ofta stora finans- och tidstillgångar. I vissa situationer är det enklast att använda maskinöversättning, som gör bearbetningen och översättningen av informationen avgiftsfri och snabb. En av de mest praktiska och lättillgängliga resurserna för maskinöversättning är Google Translate (GT). Det är en gratis webbsida som hjälper att göra översättningar från och till mängder av olika språk i ett ögonblick. Men när det kommer till kvalitén av översättningar gjorda via maskiner och i synnerhet Google Translate, blir man fortfarande tveksam till att bekräfta att sådana översättningar fungerar fullständigt. I denna uppsats kommer jag att analysera hur maskinöversättning fungerar mellan svenska och ryska inom GT-plattformen. Nämligen kommer det i fokus fyra autentiska svenska texter med olika bakgrunder: ett formellt brev från byggnadsområde, ekonomisk och medicinsk texter, samt en nyhetsartikel och deras översättningar till ryska med hjälp av Google Translate. Anledningen till att använda texter som tillhör olika områden är att sådana texter representerar ett varierande urval av termer, ordförråd och grammatiska konstruktioner, som hjälper att analysera GT möjligheter från olika håll.
Guzz, suedi, habibi - en kvantitativ analys av ord från invandrarspråk i svensk skriftspråk
(Tartu Ülikool, 2018) Kulbin, Kätlin; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Den här bacheloruppsatsen är en kvantitativ analys av förekomst av ord som ursprungligen kommer från arabiska, turkiska, persiska, syrianska/assyrianska i urval av textkorpusar. Huvudsyftet med denna uppsats är att få fram hur ofta och i vilket sammanhang utvalda ord har förekommit i urval av textkorpusar. Ämnet var valt av två orsaker: mitt eget intresse för språkändringar och nya företeelser i ett språk samtidigt ökande av antalet invånare i Sverige som räknar sig att ha ett annat modersmål än svenska.
Hur olika Svenska spa-hemsidor annonseras
(Tartu Ülikool, 2021) Ott, Kadri; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
I min BA-uppsats kommer jag att undersöka hur olika spa-hemsidor annonseras och vilka metoder de använder för att skilja sig från varandra. Jag använder också statistik om spa-besökning och preferenser i mitt arbete. Jag söker information om spas och bastus historia, traditioner och seder i Sverige. Jag tar reda på vad som är de speciella sakerna hos ett spa som lockar kunderna till det, vad är det som gör detta spa speciellt och varför kunderna föredrar att åka till det.
Ingmar Bergman från två estniska teaterregissörers perspektiv
(Tartu Ülikool, 2025) Kilk, Katariina; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Bakalaureusetöö uurib Ingmar Bergmani läbi kahe eesti lavastaja Madis Kalmeti ja Peeter Raudsepa pilgu läbi. Töö läbiviimiseks kasutati kvalitatiivset intervjuu meetodit ning tulemusi analüüsiti sisuanalüüsi tehes. Töö koosneb neljast peatükist: teoreetiline raamistik Ingmar Bergmanist ja tema loomingu lavastamisest Eesti teatritest, meetodi tutvustus, analüüs ja viimasena analüüsi järeldused ja tõlgendused. Tulemusena selgus, et Bergman tekstid käsitlevad universaalseid ja inimlikke teemasid, mis publikut kõnetab. Bergmani tekstide puhul peab lavastaja tabama tema mõtet, et lavastuse kvaliteet oleks hea.
"Inte kan ett kinesbarn heta Petter". En jämförande analys av egennamn i Astrid Lindgrens böcker och i estniska översättning
(Tartu Ülikool, 2015-06-10) Pedaru, Liisa; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Syftet med min magisteruppsats är att kartlägga förekomsten av namn i Astrid Lindgrens barnböcker och noveller för att sedan studera hur namn är översatta till estniska. Meningen är att först definiera de översättningsmetoder som översättare har använt, sedan beskriva och försöka förklara översättarnas val av översättningsmetoder och därefter jämföra hur de estniska och andra översättarna har lyckats med att överföra namn till ett nytt språk och en ny målkultur. Frågeställningarna är följande:  Vilka olika typer av egennamn förekommer det i Astrid Lindgrens barnböcker?  Vilka är de motsvarande estniska översättningarna av egennamn?  Vilka metoder har översättarna använt för att översätta egennamn? Hur hanterar översättarna Lindgrens språk, t.ex. Lejonbrudssmörgåsar, Bullerby, Bråkmakargatan osv? Hur avviker översättningar av personnamn, ortnamn och övriga namn från varandra?  Finns det skillnader mellan olika estniska översättare när det gäller valet av översättningsmetoder?  Finns det skillnader mellan namnöversättningar till olika språk, t.ex. mellan estniska, brittiska, amerikanska och finska översättningar? Hur bra har de estniska översättarna lyckats med att framföra Lindgrens uppfinningar i jämförelse med andra översättare? Trots att det inte finns några perfekta lösningar eller regler som kunde tillämpas vid översättning av egennamn, kan analysen av positiva/negativa exempel på de olika namnöversättningsmetoderna förhoppningsvis vara till hjälp för blivande barnboksöversättare och ge något att tänka på, t.ex. olika möjligheter vid valet av översättningsmetoder samt följder av dessa val.
Jämförande analys av pjäsen "Variation" mottagande inom teaterkritiken i Estland och Sverige
(Tartu Ülikool, 2018) Annus, Andrea; Elken, Maiu, juhendaja; Heinloo, Sirel, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Den här uppsatsen handlade om den svenska pjäsen ”Variation” av Kristian Hallberg och dess mottagande inom estnisk och svensk teaterkritiken. Analysen genomfördes baserande på 10 artiklar från estnisk reception och 14 artiklar från svensk reception som var undersökta enligt metoden kvalitativ innehållsanalys. För innehållsanalysen kombinerade man relevanta element från Patrice Pavis’ schemat för föreställningsanalys från artikeln ”Analysinstrumenter” och analyserade egenskaper som handlingen, karaktärer, temana och värderingarna av iscensättningen.
Makerrörelsen i Skandinavien och Estland
(Tartu Ülikool, 2018) Saarse, Pille-Riin; Metspalu, Tarvo, juhendaja; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Målet med denna uppsats är att undersöka makerrörelsen i Skandinavien och i Estland med hjälp av dokument, studier, tidningsartiklar och min egen erfarenhet, som jag arbetar i ett makerspace här i Estland. Genom den teoridelen gick jag överblick över makerrörelsens kontext, historia och former av den. I analysdelen fick jag veta hur makerrörelsen uttrycker sig i Skandinavien och i Estland, vilka utrymmen det finns där och vad är fördelarna och svårigheterna av att upprätthålla dessa rymmen.
Medias fremstilling av russetiden
(Tartu Ülikool, 2025) Grünthal, Margery-Meribel; Elken, Maiu, juhendaja; Kostina, Antonina, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Käesoleva bakalaureusetöö pealkiri on „Russetideni kujutamine meedias “. Russetiden on aeg enne keskkooli lõppu, mis kestab traditsiooniliselt 1.05-17.05. Sõna russe tähistab keskkooli viimases klassis olevat õpilast russetideni ajal ning tiden tähistab aega. Töö eesmärk on analüüsida kuidas ja milliseid artikleid meediaväljaanded (Agderposten ja NRK) selle aja kohta kirjutavad. Leitud artikleid saab grupeerida suuremate teemade kohta. Nii saab välja tuua millised on kõige suuremad probleemid ja aktuaalsemad teemad. Artikleid on kokku 75 ning need on ajavahemikus 1.05.25- 12.03.24. Analüüsi jaoks kasutatakse diskursusanalüüsi ning selle aluseks on võetud kogu artikkel. Analüüsi käigus selguvad suuremad probleemid antud aja kohta ning milliseid ja kas üldse tehakse midagi nende probleemide vähendamiseks.
Norsk-estisk-norsk medisinsk ordbok
(Tartu Ülikool, 2020) Nittim, Mari; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Masterprosjektet mitt er ei norsk-estisk-norsk medisinsk ordbok, som jeg lagde på Ekilex. Ordboka inneholder medisinsk ordforråd som omfatter ikke bare begrep fra ulike medisinske grener og generelt allmennmedisinsk praksis, men også etisk terminologi knyttet til medisin. Målet mitt var å lage så omfattende ordbok som mulig, med vekt på et bredt omfang av emner.
Översättning av Camilla och Viveca Stens bok Djupgraven
(Tartu Ülikool, 2021) Feigenbaum, Anneli; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Översättning av metaforer från svenska till estniska i Jonas Jonassons roman "Hundraårigen som klev ut genom fönstret och försvann"
(Tartu Ülikool, 2018) Übner, Kerta; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Innan jag kommer att behandla mina analysresultat ska jag ge en kort översikt av min uppsats. Syftet med min uppsats var att undersöka hur översättaren har översatt metaforer från svenska till estniska i Jonas Jonassons romanen „Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann“. Därtill var jag interesserad av om det finns skillnader mellan svenska metaforer och dess översättningar och om det finns skillnader så vilka slags. Till sist var jag interesserad av vad de svenska metaforerna kan betyda och därför har jag lagt till deras förklaringar. Min uppsats består av teoridelen och analysdelen. I teoridelen ges en översikt om begreppet metafor, metaforernas funktioner och hur man kan se dem. Jag har också presenterat teorin om hur man kan kategorisera och översätta dem.
Oversettelse av «Natthuset» av Jo Nesbø til estisk
(Tartu Ülikool, 2025) Tarkusep, Marianne; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Magistriprojekti eesmärgiks oli tõlkida eesti keelde Jo Nesbø romaan “Natthuset” ja analüüsida milliseid meetodeid ja strateegiaid kasutasin tõlkimisel esile kerkinud probleemide ja küsimuste lahendamiseks.

Sirvi

Sirvi Skandinavistika osakond Autor "Elken, Maiu, juhendaja" järgi