Skandinavistika osakond

Permanent URI for this communityhttps://hdl.handle.net/10062/33796

Browse

Now showing 1 - 20 of 130

Å oversette kulturspesifikke termer fra norsk til estisk i prosalitteraturen
(Tartu Ülikool, 2009) Kauge, Liis; Laanemets, Anu, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Akta dig för piraterna! : karaktärsanalys baserad på Frida Nilssons bok Ishavspirater
(Tartu Ülikool, 2024) Tammemägi, Kersti; Kostina, Antonina, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
”Allt verkligt liv är möte.” En läsning av Per Olov Enquists Kapten Nemos bibliotek och Nedstörtad ängel i ljuset av Michail Bachtins dialogism
(Tartu Ülikool, 2014-03-20) Tšernjajeva, Jevgenija; Sävborg, Daniel; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Tänker man på litteraturen så dyker det upp en fråga som alltid har sysselsatt människor: måste litteraturen avspegla samhällets aktuella situation eller är det snarare de eviga allmängiltiga problemen som författare skulle tillägna sig? Per Olov Enquist är en av 1900-talets mest kända svenska författare som framgångsrikt kombinerar både samhällsviktiga och existentiella ämnen i sitt författarskap. Om man tittar på Enquists omfattande produktion ser man att det är sådana teman som politik, idrott, historia och flera andra som fängslar författaren. Dock lägger en intresserad läsare märke till att Enquists personer ofta är villrådiga: de försöker samla delarna av sitt eget liv som om det var ett pussel, att förstå vem de är, att skapa sin egen identitet. Just med en sådan identitetsupplösning skulle man kunna karakterisera huvudpersonen i P O Enquists roman Kapten Nemos bibliotek som publicerades 1991. Boken är mycket gåtfull och innehåller olika anspelningar på författarens självbiografi och historier från hans tidigare romaner. Således är det av stort intresse för mig att betrakta hur romanens huvudtema – identitetsskapande – behandlas i Enquists närmast föregående verk, nämligen i Nedstörtad ängel från 1985. En flagrant likhet mellan de två romanerna är att det finns en jag-berättare i båda. Närmare sagt innehåller de båda verken en berättare som förmedlar någon historia eller flera och som försöker att förstå sin personlighet. Med hänsyn till det ovanstående är syftet med den föreliggande uppsatsen att jämföra de två redan nämnda romanerna vad gäller identitetsskapande. De frågor som jag ställer i mitt arbete och försöker att få svar på låter så här: På vilket sätt skapas identiteten i den ena och den andra romanen? Är de sätt att skapa sin egen identitet som används av jag-berättaren i Enquists romaner olika? I vilken utsträckning går det att skilja dem från varandra? Med utgångspunkt i Michail Bachtins dialogistiska syn på en skönlitterär text analyserar jag den namnlösa berättarens relation till karaktärer av de förmedlade historierna i både Kapten Nemos bibliotek och Nedstörtad ängel. Det är den komparativa metoden som anses vara den lämpligaste för att skilja på likheter och differenser i frågan av identitetsskapande i de två romanerna.
Analys och jämförelse av bröllopsseder på Runö och i Nuckö
(Tartu Ülikool, 2018) Mänd, Regina; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Syftet med den här uppsatsen var att beskriva och analysera bröllopstraditioner på Runö och i Nuckö. Analysen byggdes på Arnold Van Genneps teori om övergånsriter och beskrivning av olika faser i övergångsriten, härvidlag i bröllopet. Uppsatsen ville komma fram till slutsatser vilka riter man använde i bröllopsseder i de två ställen: vilka objekter och beteenden var i centrum under olika riter. I uppsatsen jämfördes användning av riterna på Runö och i Nuckö. Syftet med detta var att markera och bevisa hur olika samma högtid med samma funktion vara i ställen, som ligger relativt nära varandra. Även om det handlar om samma folkgrupp – estlandssvenskar – ville uppsatsen syfta på mångfalden av deras kultur och åsikter.
Analyse av anmeldelser av "Utøya 22. juli" og "22 July", basert på meninger i norske aviser
(Tartu Ülikool, 2019) Nau, Ketter-Helery; Kostina, Antonina, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Hypotese av denne oppgaven var at norske filmkritikere og gjenlevende foretrekker mer denne filmen som er laget av den norske regissøren. Mitt formål med denne analysen var å finne ut hvordan kritikerens forbindelse med Norge har påvirket deres meninger og om det finnes noe regelmessig ordbruk i meninger. Også prøvde jeg å se om språkhandlinger som avsendere bruker kunne påvirke leserne på noen måte. For å gjøre dette har jeg brukt kritisk diskursanalyse for å analysere anmeldelser i fire aspekter: kulturkontekst, situasjonkontekst, struktur og sammenheng og språkhandlinger.
Analyse av oversettelsesteknikker i en norsk barneserie «Kampen»
(Tartu Ülikool, 2016) Mäesalu, Svea; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Når vi ser på fremmedspråklige filmer eller på TV-serier tenker vi nesten aldri på hvordan og hvem har gjort det mulig for oss å forstå innholdet i dem uten å forstå det språket som snakkes i dem. Vi ser ikke prosessen bak alt dette i teksten som kommer opp på skjermen eller stemmen som vi hører på morsmålet vårt. Oversettelse er et kraftigt verktøy. Vi kan se på oversettelse som en mulighet til å få en større verdensoppfatning uten å lære flere fremmedspråk, men oversettelse kan også brukes for å manipulere med betydning. Oversettelsens mangesidighet gjør oversettelsen til et svært interessant analyseobjekt og når man i tillegg bruker audiovisuelle materialer, er det en enda mer kompleks fenomen vi har å gjøre med. Mange barn har vokst opp med fremmedspråklige serier, filmer og animasjonsfilmer. Men det at disse audiovisuelle materialene er produserte for barn innebærer ikke at de er ensidige eller at deres innhold er bare ment for småfolk. Ofte finnes det slik aspekter som også er intrigerende for voksne. Derfor er det veldig viktig at oversetteren av slike materialer forstår konteksten og tvetydigheten som kan finnes der. Det finnes ulike muligheter til å oversette materiale og valget som oversetteren tar i prosessen er oftest underbevisst. Ved å analysere disse valgene kan man finne ut mønstre og karakteristiske trekk ved en oversettelse. I denne oppgaven analyserer jeg oversettelsesteknikker fra norsk til estisk i oversettelsen av en humoristisk norsk barneserie “Kampen”. Det er oversatt til estisk av Anu Tõnnov og er vist på ETV2. Ved hjelp av analysen vil jeg finne svar på følgende spørsmål: Hvilke oversettelsesteknikker har oversetteren brukt i sin oversettelse og hvordan påvirker disse valgene meningen i den estiske oversettelsen? Oppgaven består av innledning, teoretisk del, analyse av oversettelsesteknikker som er brukt i oversettelsen av "Kampen" til estisk og konklusjon. I den teoretiske delen gir jeg en kort oversikt over oversettelsesteori, audiovisuell oversettelse og oversettelse av humor i audiovisuell oversettelse. Den teoretiske delen inneholder også et kapittel om kommentatorstemme siden det er denne typen av audiovisuell oversettelse som man har brukt for å oversette denne serien. I begynnelse av analysedelen gir jeg en oversikt over serien «Kampen» samt teoretisk ramme for min analyse. I analysedelen sammenlikner jeg norske og estiske manuskripter av «Kampen» («Tugitoolisport» på estisk) fra 7 episoder. Både de estiske og de norske skriptene av serien har jeg fått av ETV.
Andlig hopplöshet. En undersökning av andlig hopplöshet som följer på nedbrytandet av gudsbilden i Ingmar Bergmans andliga trilogi
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Pannik, Diana; Sävborg, Daniel; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Ingmar Bergmans filmkonst är välkänd runt om i världen. Eftersom hans verk är mycket personligt och ifrågasätter olika aspekter av livet, bland annat kärlek, gud och död, har det något för alla. Denna uppsats kommer att beskriva andlig hopplöshet som orsakas av nedbrytandet av gudsbilden i Ingmar Bergmans välkända trilogi som består av Såsom i en spegel (1961), Nattvardsgästerna (1963) och Tystnaden (1963) som är kända för sitt fokus på andliga frågor. Bergmans filmer är en form av konst och därför det finns nästan inga tillfälligheter. Liksom allt annat också misströstan speglas i filmen av Bergman på ett visst sätt. Den Norstedts svenska ordboken definerar adjektiv hopplös som „som inte inger något som helst hopp om situation“ (Norstedts svenska ordbok 1990 s.385). Huvudsakligen i denna uppsatsen menas med andlig hopplöshet att man vill få trygghet från guds tillvaro i en svår situation men inte få det. I denna uppsats hopplöshet är också nära knutet till ens föreställning om en möjlig framtid med gud och gudsbild. Trilogin handlar om andlig reducering och att göra denna trilogi var en andlig utvecklingsprocess även för Bergman, som växte upp i ett religiöst hem, där han gått mot agnosticism under vilken han var befriad från fruktan för döden och guds straff (Steene 2005 s.39), fanns det också mest forskning i förändring av gudsbild i dessa tre filmer. De flesta karaktärerna lider och känner sig övergivna eftersom guds existens är inte självklart. De behöver ett bevis för att känna sig trygga och älskade. Bergman själv har kommenterat att de flesta karaktärer i dessa tre filmer är döda och förlorade för att de inte kan nå någon utanför sig själva (Playboy 1964 s.68). Deras känsla av att vara förlorad och oälskad på grund av guds frånvaro är också nära knutet till känslan av hopplöshet. Trilogin börjar med filmen Såsom i en spegel (1961) som utspelar under ett dygn vid en sommarstuga där den schizofrena Karins grepp om verkligheten glider bort och genom vilket Bergman visar de många sidorna av gudsbild som gör karaktärerna att känna sig väldigt förvirrade och hopplösa. I Såsom i en spegel gör Bergman det uppenbart att alla sorts kärlek är det enda rätta beviset för guds existens. Då kommer Nattvardsgästerna (1963) som är ett svar på den första filmen och ifrågasättes den hela gudfruktiga tillvaro. Det handlar om en pastor som inte längre kan styra sin flicks på grund av han inte längre vet om han tror på gud. Han tycker att det enda botemedel mot hans personliga lidandet kan vara ett bevis på guds existens. Nattvardsgästerna följs av den sista filmen i trilogin som heter Tystnaden (1963) där gud är död for gott och knappt ett minne. Därför fortsätter också den hopplösheten orsakad av guds frånvaro liksom i Såsom i en spegel och Nättvardsgästerna men nu bara i en värld helt utan gud. För att citera en liten del av Bergmans förklaring av trilogin: "Och så Tystnaden – allt är ännu mer avskalat, en värld helt utan gud. Där bara handen – gemenskapen – finns kvar. Och musiken" (Sjöman 1963 s.220).
Användning av strategier för att väcka uppmärksamhet på Instagram influencers exempel: en kvalitativ analys
(Tartu Ülikool, 2018) Sissas, Maarja; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
I den digitala tidsperioden har det dykt upp ett nytt fenomen – influencers. De har blivit en auktoritet och har förmåga att få andra människor att lyssna och följa deras liv via social media, även om det inte finns någon personlig kontakt mellan de två parterna. En influencer samlar omkring sig en stor fanskara som följer dem dagligen och uppskattar deras åsikter. Syftet med denna uppsats var att undersöka två inflytelserika svenska influencers på bildplattformen Instagram för att analysera deras strategier att dra auditoriets uppmärksamhet. I det här arbetet studerades endast komplementen till det visuella innehållet, det vill säga inläggstexterna, för att se hur influencerna påverkar användarna med språket. I synnerhet undersöktes vilka strategiska tekniker som användes för att få folkets uppmärksamhet.
Anvendelse af onomastiske strategier ved navnene på den store Estlandsliste
(Tartu Ülikool, 2015-06-18) Suurmets, Madli Maria; Gammeltoft, Peder, juhendaja; Jakobsen, Johnny G. G., juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Danmark og Estland har i tidens løb haft mangeartede relationer med hinanden. De to lande var nok tættest tilknyttet til hinanden i middelalderen, da Danmark i visse perioder herskede over forskellige dele af Estland. Fra denne tid stammer blandt andet legenden om det danske flag - som ifølge den nationalromantiske myte faldt ned fra himlen under et vigtigt slag ved Lyndanisse i 1219, og derpå førte danskerne til sejr. Hvor meget sandhed der er i denne historie, kan man gerne diskutere, men den daværende tætte forbindelse mellem Danmark og Estland har sikkert sat sine spor i begge landes historie. Én historisk kilde, der er bevaret fra perioden af den danske besiddelse i Estland, er Kong Valdemars Jordebog - den første matrikulering af Danmarks jordejendom, der i sin bevarede form er nedskrevet i begyndelsen af 1300-tallet. Jordebogen har et blandet indhold og består, ud over ejendomsfortegnelser, også af en hel del andet, såsom teologiske læsestykker og beskrivelser af rejseruter. Den centrale del af jordebogen udgøres af adskillige lister over daværende danske bebyggelser, blandt andet to lister over stednavne for bebyggelser i den del af Estland, som da var under dansk herredømme - kaldt Estlandslister. De to Estlandslister indeholder tilsammen omkring 500 stednavne fra det nordlige Estland. Listerne blev sandsynligvis sammensat af gejstlige i den første halvdel af 1200-tallet. Dermed udgør de et uvurderligt led i Estlands stednavnehistorie som en af de ældste kilder man har. Det kan være ganske nemt at gennemskue, hvilke nutidige navne der ligger bag navnene på Estlandslisterne, da man undertiden tydeligt kan se ligheder mellem de daværende og nuværende former. Alligevel ser de daværende ”estiske” navne i Kong Valdemars Jordebog bestemt ikke ud som estiske. Det er nærliggende at antage, at der er sket en vis grad af fordanskning under sammensætningen af listerne. For eksempel bruges der danske bogstaver som æ, y og ø i fortegnelserne, der nok kan være evident, da det estiske skriftsprog sammen med betegnelserne for vokalerne õ, ä, ö og ü ikke eksisterede på dette tidspunkt. Ikke desto mindre kunne der derpå opstå vilkårlige omdannelser af navnene, hvis for eksempel både vokalen ä og a blev optegnet som æ på listerne. 4 Desuden findes der eksempler på estiske navne på listerne, hvor der indgår danskagtige leksemer. I disse tilfælde er estiske ordelementer oftest bare blevet justeret til at se mere danske ud, mens i visse sammenhænge kan de ligefrem være blevet udskiftet med danske. Formålet med denne opgave er at kortlægge og analysere mulige fordanskninger i estiske navne i Kong Valdemars Jordebog. Undersøgelsen omfatter stednavnene på den store Estlandsliste, med udgangspunkt i Peder Gammeltofts teori om onomastiske strategier for optegnelse af fremmede stednavne. Opgaven forsøger at finde svar på følgende spørgsmål: Hvilke onomastiske strategier er der anvendt ved optegnelse af navnene på den store Estlandsliste? På hvilke måder er strategierne anvendt? Hvilke konklusioner kan man drage på baggrund af det?
Är den nordiska välfärdsmodellen på väg att förändras? En närläsning av 12 ledarartiklar i Dagens industri
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Tuisk, Tiiu; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Den nordiska modellen (sve), den nordiske modellen (nor), den nordiske model (dan) – alla förenämnda termer syftar på en och samma sak: ett mycket debatterat välfärdssamhälle som kännetecknar de nordiska länderna Finland, Island, Sverige, Norge och Danmark. Danmark var först med att utveckla sitt välfärdssystem med oblikatorisk grundskoleutbildning som upprättades 1814, men Sverige framstår som det ledande exemplet på den nordiska modellen i den akademiska forskningen. Jag har inriktat mig på att undersöka Sveriges fall i denna uppsats. Välfärdsstudier är ett fenomen som har sina rötter i moderniteten. Det var ju på sent artonhundratal och mest på nittonhundratal som de europeiska länderna införde ett statligt välfärdssystem, Tyskland till att börja med. Skapandet av den svenska välfärdsstaten härstammar från 1930-talets lågkonjunktur, där olika samhällsklassers samarbete var ofrånkomlig. Med 1960- och 1970-talet som välfärdsmodellens höjdpunkt, växte den offentliga sektorn och Sverige blev det fjärde rikaste landet i världen på 1970-talet. Trots att det har funnits perioder med motgångar, särskilt under 1990-talets början, så har välfärdssystemet klarat sig väl och till och med förbättrats. Detta beror förmodligen på den nordiska modellens fyra grundstenar: universalism, jämställdhet, statlighet och konsensus (Arter 2014 samt Alestalo, Hort, Kuhnle 2009), vilka ska beskrivas genomgående i uppsatsens teoriavsitt. Idén till min problemformulering fick jag under kurs „Politiska utvecklingar i Östersjöregionen“ i Tartu Universitet. Som en del av politiska samtidsstudier, läste vi om den nordiska modellens ursprung och väsen under ledning av gästföreläsare professor David Arter från Tampere universitet. En särskild rapport i den brittiska tidningen The Economist i februari 2013 fångade min uppmärksamhet. Rapporten som heter „Northern lights“ hävdar att den nordiska modellen är på väg att förändras. Detta mest på grund av ekonomiska faktorer, i synnerhet välfärdens marknadisering. Min tanke är att ta reda på om det finns liknande återspeglingar om ett skifte i svensk media. För att motsvara The Economist’s form, har jag valt artiklar i Dagens industri för min analys. På grundval av Arter (2014), Alestalo, Hort och Kuhnle (2009) som bildar uppsatsens teori om den nordiska modellen, undersöker jag 12 ledarartiklar och försöker se om media framställer en förändring angående universalism, jämställdhet, statlighet och/eller konsensus. Härigenom bildas min undersökningsfråga: på grund av ledarartiklar i Dagens industri, hur framställs „välfärden“ angående den nordiska modellens grundstenar: statlighet, universalism, jämställdhet, konsensus. Man kan även ställa en bredare fråga: kan man upptäcka förändringar i den nordiska modellen. Min studie är indelad i fyra olika huvudavsnitt. I det följande teoriavsnittet beskriver jag hur man kan betrakta olika välfärdssystem baserat på Gøsta Esping-Andersens indelning (1990) samt vad den nordiska modellen egentligen är och tar min utgångspunkt i Alestalo, Hort, Kuhnle och deras forskning „The Nordic Model: Conditions, Origins, Outcomes, Lessons“ (2009) samt David Arter och hans forskning „Trouble in Paradise: W(h)ither the ‘Nordic model’?“ (2014). Sedan följer en sammanfattning av The Economist’s rapport „Northern lights“. I metodavsnittet förklarar jag valet av analysmaterial – hur The Economist och Dagens industri motsvarar varandra, hur urvalet av artiklar gjorts och hur analysen ska utföras. Därefter presenteras analys- och forskningsresultat. I den avslutande sammanfattningen drar jag några slutsatser på om den största nordiska närningslivsinriktade tidningen Dagens industri anger att den nordiska välfärdsmodellen är på väg att förändras.
Aspiration i estlandssvenska : en fonetisk studie av VOT i runömålets ordinitiala klusiler
(Tartu Ülikool, 2024) Valter, Vootele; Asu-Garcia, Eva Liina, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Attityder till djur i två Astrid Lindgrens verk. En studie av Madicken och Junibackens Pims och Alla vi barn i Bullerbyn
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Tkaczyk, Kadri; Sävborg, Daniel; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Barndomsparadis – det är något som man säger ofta om Astrid Lindgrens barnböcker, inklusive hon själv. Paradiset i Bullerbyn var framförallt det som som gjorde att jag tog Astrid Lindgren till mitt hjärta för långt tid. Lindgren förtjusade mig genom de vänliga relationer mellan barnen och inte minst genom deras varma förhållande till djur. Med dessa känslor i bakgrunden har jag kommit tillbaka till detta hjärtevärmande verk av Astrid Lindgren. I uppsatsen tar jag upp barns attityder till djur i två av Astrid Lindgrens verk. Jag har bestämt mig att välja Astrid Lingrens barnlitteratur emedan Lindgrens liv och verksamhet var ganska fascinerande när det gäller djur. Det är ju Astrid Lindgrens särdrag att beskriva barn på deras egen nivå, och det finns alltid husdjur företrädda.
Balanseringen av arbete och studier : studenternas erfarenheter att navigera dubbla ansvarsområden
(Tartu Ülikool, 2024) Ermits, Regina; Mullamaa, Kristina, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride instituut; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Bilden av den första vågen av coronaepidemin i svenska kvällstidningar
(Tartu Ülikool, 2021) Mänd, Taivi; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Syftet med denna uppsats är att analysera hur artiklar i Aftonbladet och Expressen täckte spridning av coronaviruset och kampen mot det i Sverige från mars till juni 2020. Den här uppsatsen har följande forskningsfråga: Vilka åsikter förekommer mest i kvällstidningar Expressen och Aftonbladet under den första vågen av coronaepidemin?
Bilden av Estland i Sveriges media
(Tartu Ülikool, 2018) Feigenbaum, Anneli; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Avsikten med den här BA-uppsatsen har varit att undersöka vilken bild Sveriges media ger till svenskar av Estland och om den har förändrats genom tiden. Jag valde tidsperioden från 1 januari 2016 till 14 mars 2018. Jag valde denna period därför att i oktober 2017 öppnades en gratis sportklubb vid Tallins flygplats som är Europas första träningshall på flygplatsen. Jag undersökte vilken bild Sveriges media ger därför att det är intressant att veta vilken bilden av Estland är i Sverige. Och jag ville jämföra min undersökning med Kristel Vainos kandidatupsats, men under undersökningen upptäckte jag att jag inte kan jämföra det med hennes uppsats direkt eftersom jag grupperade nyheter efter tematiken till åtta grupper men Vaino grupperade de till elva grupper. Det första som jag gjorde var att jag sökte artiklar från olika tidningar. Jag hittade tre tidningar: Göteborgs-Posten, Aftonbladet och Expressen. De tre valde jag därför att de är gratis att läsa på internet eftersom i Estland finns inga möjlighet att köpa dem i kiosken eller läsa dem i biblioteket.
Bjergboerne: hellige sten i samisk tro of deres mulige spor i norrøn sagalitteratur med eksempler fra Ỉslendingasögur
(Tartu Ülikool, 2016) Pallasma, Kristel; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
I de nordlige dele af Skandinavien, Finland og Kolahalvøen bor der samer, hvis tidligere tilhørsforhold til disse områder kan dateres langt tilbage. Selvom de har deres eget sprog og egen kultur har samerne eksisteret side om side med nordboerne i løbet af mange århundrede. Højst sandsynligt har samerne haft kulturel kontakt med nordboerne. Det er en almindelig opfattelse i religiøs-historisk forskning, at elementer fra samisk shamanisme optræder i den oldnordiske forestillingsverden. Forståelsen om blanding af kulturelle elementer gælder ikke kun for samisk shamanisme, men samisk tro som helhed. Selvom den nuværende religionsforskning er stort set enig om at de norrøne influens i høj grad er overdrevne, er spørgsmålet om det oldnordiske element i samisk tro i forhold til det som regnes for oprindeligt samiske er endnu ikke i tilfredsstillende omfang besvaret. Det samme kan siges om optræden af det samiske element i oldnordiske religiøse forestillinger. (Mebius 2000: 300-301)
Bør personnavn oversettes? Lesernes holdninger til oversettelse av personnavn i Harry Potter-serien
(Tartu Ülikool, 2022) Tarkusep, Marianne; Rangøy, Øyvind, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Brug af engelske låneord i det danske slangsprog
(Tartu Ülikool, 2017) Ossipova, Jekaterina; Mikkelsen, Nicholas Hedegaard, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Jeg har to hovedspørgsmål i min bacheloropgave: at finde ud hvordan danske unge bruger engelske låneord deres slang-leksikon. For at svare på dette spørgsmål skal jeg også finde ud af, hvilke ord er mest brugte, og hvilke følelser viser unge, når de bruger de samme ord. Det andet hovedspørgsmål i min opgave er at find ud af, hvordan kodeskifter de mellem dansk og engelsk. I kapitel 3 forklarer jeg den metode, der ligger til grund for undersøgelsen. Jeg synes at mit emne er aktuelt fordi mit arbejd viser, hvordan udvikles det danske sprog, er der positive eller negative markører og hvilken påvirkning har globalisering af engelsk/amerikansk på det danske sprog. Min opgave består af 7 kapitler. Efter indledning skriver jeg videre om definition af låneord slang og kodeskift.
Brugen af multietnolekt i sprogundervisning ved eksempel af Adam og Noah
(Tartu Ülikool, 2017) Mägi, Astrid; Mikkelsen, Nicholas Hedegaard, juhendaja; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Multietnolekt kan være svært at forstå for mennesker, som har dansk som modersmål, men det er endnu sværere at forstå for udlændinge, der ofte lærer kun dansk rigsmål. Fra min egen erfaring kan jeg sige, at selvom jeg har læret dansk for tre år og kan godt forstå de etniske danskere, er det svært at forstå sproget med multietniske træk, ligesom det var først svært at forstå arhusiansk eller de andre dialekter, fordi for de to første år hørte og talte jeg kun københavnsk. Derfor synes jeg, at det er vigtigt at bruge forskellige varieteter når man underviser og lærer sproget, især på universiteter. Siden multietnolekt bliver mere og mere accepteret i Danmark, synes jeg, at sprogstuderende skulle også komme i kontakt med det, så de er forberedt, hvis de rejser til Danmark og ser at mange unge mennesker taler ikke på rigsmålet. Især, at sprogstuderende på univsersiteter, f.eks her i afdelingen for skandinavistik, skulle få alsidige indsigter af sproget.
Clothing, textiles, and textile work in Snæfellingasögur - a comperhensive analysis
(Tartu Ülikool, 2018) Sepp, Kait; Rammo, Riina, juhendaja; Kuldkepp, Mart, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
This thesis was written with clothing, textiles, and textile work inSnæfellingasögur (the sagas of Snæfellsness, a subgroup of the sagas of Icelanders) as its primary focus. Clothing in the sagas of Icelanders has been studied before, but never have the sagas of Snæfellsness been the primary focus nor have textile-related references been subjected to a comprehensive analysis. An overview of methods used was given in ch. 2, while ch. 3 outlined the category of Snæfellingasögur and each text in the subgroup. Ch. 4 provided the necessary background information about pre-modern textile production. The analysis in ch. 5 was divided into several subchapters: the references to clothing, textiles, and textile work were first analysed by item, then by material and colour. The analysis was followed by a discussion in ch. 6.

Browse

Browsing Skandinavistika osakond by Title