Sirvi Kuupäev , alustades "2014-05-13" järgi

Filtreeri tulemusi aasta või kuu järgi

Nüüd näidatakse 1 - 4 4

Uppfattning av artiklar om finanskrisen publicerade i dagliga tidningar
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Gross, Maarja; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
När dagliga tidningarna publicerar ekonomiska artiklar kan man tänka att de artiklarna skulle vara förståeliga för alla. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad svenskarna tycker om ekonomiska artiklars läsbarhet. Detta är gjort med ett frågeformulär för svenskspråkiga informanter. Resultat av undersökningen svarar på följande frågor: *är ekonomiska artiklar svår- eller lättbegripliga? *motsvarar läsarnas intryck av artikeln läsbarhet artikelns LIX-värde?
Ekfraser i "Vente og ikke se" av Tor Ulven
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Feldschmidt, Kati; Mihkelson, Helena; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Tor Ulven er en forfatter som i sine verk alltid spør etter grenser og opererer med absolutte verdier. Han skriver om steinalderen og om framtiden der mennesker ikke finnes mer. Samtidige menneskelige handlinger er sett fra disse ytterste punkter. På samme måte spør han etter menneskets mulighet å forstå det enorme tidsrommet og tolke sin erfaring i forhold til disse konstante. (Vold 2010) I Ulvens tekster er menneskets sansing av verden problematisk. Første spørsmålet er hvordan kan man sanse verden i det hele tatt? Hva er det som man sanser og hva er det man ikke kan sanse? Ulven har ofte skrevet om personer med fysiske problemer som forstyrrer deres opplevelse av verden. (Hartmann 2007: 103) Han skriver om lamme, syke og blinde. Personene sanser sine omgivelser ut fra en posisjon der sansingen selv er en bevisst prosess (Larsen 1999: 64–65). Ulvens tekster er usedvanlig opptatt av det visuelle. Hans beskrivelser av visuelle fenomener er ofte ytterst detaljert, og stor del av hans verk er knyttet til billedkunst (Larsen 1999: 71). Med å henvise til visuelle kunstverk stiller Ulvens tekster spørsmålet om representasjon. Hvordan kan man framstille verden i språk og hvordan i bilde? Og hva betyr det når man representerer en representasjon? Hva sier disse representasjoner om verden rundt, sier de noe i det hele tatt? Jeg skal analysere hvordan Tor Ulven har brukt den visuelle sansen i novellesamling Vente og ikke se. Historier (1994). Siden litterære tekster ikke kan vise visuelle fenomener på direkte måte, må det skje en overføring, forfatteren må oversette visuelle opplevelser til språk. Særlig klar blir denne overføringen ved beskrivelser av billedkunstverk i en litterær tekst. I min analyse skal jeg bruke det litterære begrepet ekfrase (eller ekfrasis). Ekfrasis er en litterær teknikk som har blitt definert på mange ulike måter. For eksempel kan ekfrase bety “livlig språklig beskrivelse av et visuelt fenomen” (Herman et al. 2005: 133) eller “språklig representasjon av et visuelt kunstverk” (Heffernan 1991: 299). Jeg skal bruke både de mest generelle og de mest trege definisjoner for å vise forskjellige måter Tor Ulven bruker for å framstille visuelle fenomener. Andre bøker av Tor Ulven har blitt analysert i forhold til ekfrase, men ikke Vente og ikke se. Denne samlingen har ikke vært grundig forsket, særlig litt er den vært forsket med forhold til ekfraser som ellers er mye forsket i Ulvens forfatterskap. I Vente og ikke se bruker Tor Ulven ingen direkte henvisninger til bestemte kunstverk. Han nevner ingen kunstnere eller bilder. Men i nærlesningen kan det anes nærvær av billedkunst. Vente og ikke se er den eneste av Ulvens bøker som allerede i tittelen peker på det visuelle. Tittelen skaper allerede spenningen mellom forventning og muligheten å se, denne motsetningen gjentar seg mange ganger i forskjellige noveller. Hovedspørsmålet i min oppgave er hvilke forskjellige roller har ekfraser, synet og de visuelle fenomener i de forskjellige novellene i Vente og ikke se. Jeg skal diskutere spørsmålet i forhold til bruk av ekfraser i novellene, men også skal jeg se på mer generelle meninger om synet, betraktning og representasjon som forekommer i novellene. I oppgavens hovedfokus er ekfraser, men de skal betraktes i samspill med den generelle tematikken om synet og visualiteten. Denne tematikken er i høy grad nærværende i samlingen, og ekfraser er et fenom som har sine røtter i visualiteten.
Översättning från svenska till estniska med hjälp av Google Translate
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Hiire, Kertu; Elken, Maiu; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Denna uppsats kommer att handla om Google Translate (GT) som hjälpmedel för att översätta från svenska till estniska. Google Translate är som ett magiskt program som översätter hela meningen eller även hela texten med bara ett klick. Och just därför är det så populärt bland studenter. Men som hos alla goda saker finns det brister även i Google Translate. Mitt intresse för att skriva om dessa brister väcktes när vår svenska lektor vid Tartu Universitet förbjöd oss att använda det när vi skulle skriva texter för en kurs. Men det fanns alltid någon som hade gjort detta och lektorn visste det i alla gånger. Och det gav mig idéen att undersöka om det finns några vanliga fel som alltid förekommer när man använder Google Translate. Syftet med undersökningen är att visa hur många fel det förekommer när man använder Google Translate för att översätta hela texten från svenska till estniska. Dessutom ska undersökningen presentera vilka språkliga fel som är vanliga och mest frekventa i texterna och erbjuda några förklaringar för dem basertade på olikheter mellan estnisk och svensk grammatik. Eftersom det finns tre olika typer av text som används i undersökningen vill undersökningen även antyda på vilken grad man kan använda Google Translate för att förstå vad texten skriver om. Följande frågor vill jag besvara i undersökningen:  Vilka språkliga fel förekommer i översättningen från svenska till estniska?  Hur många fel förekommer i olika typer av text?  Vilka feltyper är vanliga?  Varför finns det fel i GT-översättningar?
Attityder till djur i två Astrid Lindgrens verk. En studie av Madicken och Junibackens Pims och Alla vi barn i Bullerbyn
(Tartu Ülikool, 2014-05-13) Tkaczyk, Kadri; Sävborg, Daniel; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Barndomsparadis – det är något som man säger ofta om Astrid Lindgrens barnböcker, inklusive hon själv. Paradiset i Bullerbyn var framförallt det som som gjorde att jag tog Astrid Lindgren till mitt hjärta för långt tid. Lindgren förtjusade mig genom de vänliga relationer mellan barnen och inte minst genom deras varma förhållande till djur. Med dessa känslor i bakgrunden har jag kommit tillbaka till detta hjärtevärmande verk av Astrid Lindgren. I uppsatsen tar jag upp barns attityder till djur i två av Astrid Lindgrens verk. Jag har bestämt mig att välja Astrid Lingrens barnlitteratur emedan Lindgrens liv och verksamhet var ganska fascinerande när det gäller djur. Det är ju Astrid Lindgrens särdrag att beskriva barn på deras egen nivå, och det finns alltid husdjur företrädda.