Stockholms blodbad i skönlitteraturen: En jämförande analys av Johannes V. Jensens ”Kongens Fald”, August Strindbergs ”Kungshamns-Gisslan” och Mika Waltaris ”Mikael Karvajalka”
| dc.contributor.advisor | Sävborg, Daniel, juhendaja | |
| dc.contributor.author | Tšaikovskaja, Jelena | |
| dc.contributor.other | Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond | et |
| dc.contributor.other | Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond | et |
| dc.date.accessioned | 2014-06-26T12:52:45Z | |
| dc.date.available | 2014-06-26T12:52:45Z | |
| dc.date.issued | 2014-06-26 | |
| dc.description.abstract | Föreliggande uppsats handlar om skildringen av Stockholms blodbad i tre skönlitterära verk. Historia, litteratur och olika språk är mina största intressen och jag har hittat ett sätt att kombinera alla de tre områdena när det kom till att skriva min uppsats. Mitt intresse för att undersöka Stockholms blodbad väcktes när jag skrev min bacheloruppsats som handlade om tillnamn av skandinaviska kungar från forntiden till medeltiden. En av de kungar jag undersökte då var Kristian II och hans tillnamn Tyrann. Tack vare undersökningen av tillnamnet fick jag veta att Stockholms blodbad är ett mycket kontroverisellt ämne d.v.s. det kan presenteras från olika perspektiv. Det ledde till en tanke att undersöka olika skönlitterära framställningar av Stockholms blodbad. Under Stockholms blodbad menar jag inte bara avrättningarna och halshuggningarna, utan hela den process som pågick under tre dagar från 7. till 9. november. Jag har valt att analysera följande historiska verk: Johannes V. Jensens roman Kongens Fald, August Strindbergs novell Kungshamns-Gisslan och Mika Waltaris roman Mikael Karvajalka. Med den undersökningen kan jag fullfölja mina intressen genom att analysera historia i litteraturen som är skriven på olika språk. Bakomliggande tanke med min uppsats är att undersöka användningen av historien i fiktion. Jag vill analysera samspelet mellan de två huvudkomponenterna av historisk fiktion, vilka är historisk verklighet och författarens fantasi. Jag gör en komparativ analys, där jag jämför författarens verk med historiska källor och försöker ta reda på vad av den historiska händelsen författarna väljer att presentera i sina böcker. Intressant är också att dra paralleler mellan verken och jämföra skildringen av Stockholms blodbad i dem. Denna uppsats skall ge läsaren en inblick i möjligheterna att presentera samma historiska händelse från olika perspektiv. Uppsatsen kommer att redogöra för olika framställningar av Stockholm blodbad och presentera fiktionaliseringen som författarna gör i sina berättelser om blodbadet. | sv |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/10062/42283 | |
| dc.language.iso | sv | et |
| dc.publisher | Tartu Ülikool | et |
| dc.rights | Attribution-NonCommercial-NoDerivatives 4.0 International | * |
| dc.rights | openAccess | et |
| dc.rights.uri | http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/ | * |
| dc.subject | Stockholms blodbad | sv |
| dc.subject.ddc | skönlitteratur | sv |
| dc.subject.ddc | Kongens Fald | sv |
| dc.subject.ddc | Kungshamns-Gisslan | sv |
| dc.subject.ddc | Mikael Karvajalka | sv |
| dc.subject.ddc | fakta och fiktion | sv |
| dc.subject.ddc | historicitet | sv |
| dc.subject.other | magistritööd | et |
| dc.title | Stockholms blodbad i skönlitteraturen: En jämförande analys av Johannes V. Jensens ”Kongens Fald”, August Strindbergs ”Kungshamns-Gisslan” och Mika Waltaris ”Mikael Karvajalka” | sv |
| dc.type | Thesis | et |