Sirvi Kuupäev , alustades "2014-06-26" järgi

Filtreeri tulemusi aasta või kuu järgi

Nüüd näidatakse 1 - 14 14

Andlig hopplöshet. En undersökning av andlig hopplöshet som följer på nedbrytandet av gudsbilden i Ingmar Bergmans andliga trilogi
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Pannik, Diana; Sävborg, Daniel; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Ingmar Bergmans filmkonst är välkänd runt om i världen. Eftersom hans verk är mycket personligt och ifrågasätter olika aspekter av livet, bland annat kärlek, gud och död, har det något för alla. Denna uppsats kommer att beskriva andlig hopplöshet som orsakas av nedbrytandet av gudsbilden i Ingmar Bergmans välkända trilogi som består av Såsom i en spegel (1961), Nattvardsgästerna (1963) och Tystnaden (1963) som är kända för sitt fokus på andliga frågor. Bergmans filmer är en form av konst och därför det finns nästan inga tillfälligheter. Liksom allt annat också misströstan speglas i filmen av Bergman på ett visst sätt. Den Norstedts svenska ordboken definerar adjektiv hopplös som „som inte inger något som helst hopp om situation“ (Norstedts svenska ordbok 1990 s.385). Huvudsakligen i denna uppsatsen menas med andlig hopplöshet att man vill få trygghet från guds tillvaro i en svår situation men inte få det. I denna uppsats hopplöshet är också nära knutet till ens föreställning om en möjlig framtid med gud och gudsbild. Trilogin handlar om andlig reducering och att göra denna trilogi var en andlig utvecklingsprocess även för Bergman, som växte upp i ett religiöst hem, där han gått mot agnosticism under vilken han var befriad från fruktan för döden och guds straff (Steene 2005 s.39), fanns det också mest forskning i förändring av gudsbild i dessa tre filmer. De flesta karaktärerna lider och känner sig övergivna eftersom guds existens är inte självklart. De behöver ett bevis för att känna sig trygga och älskade. Bergman själv har kommenterat att de flesta karaktärer i dessa tre filmer är döda och förlorade för att de inte kan nå någon utanför sig själva (Playboy 1964 s.68). Deras känsla av att vara förlorad och oälskad på grund av guds frånvaro är också nära knutet till känslan av hopplöshet. Trilogin börjar med filmen Såsom i en spegel (1961) som utspelar under ett dygn vid en sommarstuga där den schizofrena Karins grepp om verkligheten glider bort och genom vilket Bergman visar de många sidorna av gudsbild som gör karaktärerna att känna sig väldigt förvirrade och hopplösa. I Såsom i en spegel gör Bergman det uppenbart att alla sorts kärlek är det enda rätta beviset för guds existens. Då kommer Nattvardsgästerna (1963) som är ett svar på den första filmen och ifrågasättes den hela gudfruktiga tillvaro. Det handlar om en pastor som inte längre kan styra sin flicks på grund av han inte längre vet om han tror på gud. Han tycker att det enda botemedel mot hans personliga lidandet kan vara ett bevis på guds existens. Nattvardsgästerna följs av den sista filmen i trilogin som heter Tystnaden (1963) där gud är död for gott och knappt ett minne. Därför fortsätter också den hopplösheten orsakad av guds frånvaro liksom i Såsom i en spegel och Nättvardsgästerna men nu bara i en värld helt utan gud. För att citera en liten del av Bergmans förklaring av trilogin: "Och så Tystnaden – allt är ännu mer avskalat, en värld helt utan gud. Där bara handen – gemenskapen – finns kvar. Och musiken" (Sjöman 1963 s.220).
Så godt som ind i Norden. En sammenligning af den nye nordiske mad og den nye estiske mad
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Lokk, Anna Regina; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
De skandinaviske lande har i de seneste år ofte har været kendt for deres kulinariske resultater. De har tit været i toppen i Bocuse d'Or, som er en af de vigtigste gastronomiske konkurrencer i verden. Ved Bocuse d'Or 2014 i Stockholm fik det svenske mandskab en første plads, det danske sølv og det norske bronze. Restaurant Noma i København, som står for ”nordisk mad”, er igen i år øverst på listen over verdens bedste restauranter. Estland er fra år-til-år steget højere og højere ved Bocuse d'Or og i år fik det estiske mandskab en ottende plads. Man har også mærket, at vellykkede restauranter i Estland, som serverer moderne estisk mad følger principper som ligner den nye nordiske mads. Jeg har altid været interesseret i madkultur og succesen for det nordiske madfænomen har fascineret mig i lang tid. Da jeg lagde mærke til lighederne i estisk og skandinavisk gastronomi, begyndte jeg at tænke på, hvordan den moderne nordiske og den moderne estiske mad er relateret. I min bacheloropgave vil jeg finde svar på disse spørgsmål og sammenligne den nye nordiske og nye estiske mad.
Forskelle i oversættelser af H.C.Andersens værker for børn og voksne med «Tomelise» og «Improvisatoren» som eksempler
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Filippova, Vlada; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Min store interesse for forfatteren Hans Christian Andersen tog sin begyndelse i barndommen, da jeg lyttede til hans eventyr og lidt senere læste dem selv. Hans Christian Andersen er et af Danmarks største symboler. Jeg, som mange andre, har læst og elsket hans eventyr siden barndommen, mens H.C. Andersens værker for voksne har været ukendte for mig indtil for nylig. Da jeg lærte det danske sprog gav det mig mulighed for at læse hans værker på originalsproget. Så da jeg begyndte at læse eventyr på dansk, bemærkede jeg, at på en måde er forskellige fra hvad jeg tidligere har læst på russisk. Dette interesserede mig, fordi jeg ikke havde set sådanne forskelle i oversættelser af hans noveller og romaner før. Beslutningen blev taget, om at jeg ville analysere Hans Christian Andersens værker for børn og voksne, hvor jeg forsøger at finde forskellene mellem oversættelserne. Det var nødvendigt at sammenligne oversættelser af to værker, og valget faldt på eventyret”Tommelise” og romanen ”Improvisatoren”. Begge værker blev først trykt i år 1835. For at forstå hvilke forskelle der er mellem de to oversættelser, besluttede jeg at finde oversættelsestransformationer i hver oversættelse og se på forskelle mellem oversættelsen af værker for børn og værker for voksne.
Uløste territoriale tvister: En analyse af Hans Ø
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Mitt, Anne Maarja; Holmgaard, Rune; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Når man bliver bedt om at nævne Danmarks nabostater, er Canada ikke måske det første land, man kommer i tanke om. Men de to lande deler en søgrænse på næsten 3000 km i det Arktis område. Grænsen mellem Grønland og Canada går fra Davisstrædet, gennem Baffinbugten, stopper på længdegrad 80° 49′ 32.48″ N og breddegrad 66° 27′ 16.05″ W og går så videre næsten op til Det Arktiske Ocean. På denne grænse ligger en tilsyneladende ubetydelig klippeø, Hans Ø, der størrelsesmæssigt er mindre end bydelen Indre Nørrebro i København. Øen ligger i Kennedy Kanalen mellem Grønland og den canadiske ø Ellesmere (se Figur 1.) og har været genstand for territorial strid mellem de to ellers venskabelige nabostater siden 1970erne. Blandt andet har både den canadiske forsvarsminister Bill Graham og den danske minister for Grønland Tom Høyem i løbet af den såkaldte flagkrig besøgt øen og rejst deres nationalflag for at vise, at øen tilhører henholdsvis Canada og Danmark (“Canada Fastholder Ret Til at Besøge Ø” 2005). Begivenhederne har varieret mellem humoristiske indslag og mere alvorlige udenrigspolitiske udtalelser. Man begynder at undre sig over, hvordan det kan være at det har været umuligt i løbet af fire årtier at løse en konflikt over en 1.3 kvadratkilometer stor ubeboet stenø. Tvisten omkring Hans Ø er interessant på grund af fornyede fokus på Arktis, øens strategisk beliggenhed og fordi det på mange måde er en lakmusprøve af de konflikter der kommer til at udspille sig i det arktiske område i nær fremtid. Sagen er også interssant, fordi sandsynligheden for at Danmark eller Canada tyr til militær magtanvendelse er meget lav og derfor passer Hans Ø ikke med den traditionelle realistisk forståelse om territoriale tvister. Denne opgave kigger nærmere på hvorfor konflikten omkring Hans Ø stadig pågår efter så lang tid. Der skal undersøges, om det udelukkende har været statslederes ligegyldighed og apati i sagen, eller om er der mere på spil i spørgsmålet om overherredømmet over øen. Det arktiske område har oplevet en stigende interesse i løbet af de seneste år, og jeg skal undersøge hvilken rolle Hans Ø spiller i den forbindelse. Jeg skal placere Hans Ø i kampen om ejerskabet til Nordpolen, fordi en stor del af svaret på spørgsmålet ‘hvorfor pågår konflikten stadig’ er afhængig af strategisk beliggenhed i forhold til Nordpolen. I min analyse anvender jeg Paul K. Huths antagelser, som han selv anvender i forbindelse med en kvantitativ undersøgelse af 129 territoriale tvister. Hans antagelser er en del af en modificeret realisme teori, der påstår, at der udover de klassiske udenrigspolitiske årsager også findes indenrigspolitiske årsager til at territoriale konflikter mellem to eller flere stater ikke løses. Opgaven bliver en kvalitativ case study analyse om Hans Ø. Jeg har bevidst fravalgt de antagelser, som ikke er relevante i forbindelse med Hans Ø. Jeg skal redegøre nærmere for Huths analyse og antagelser i kapitel 3.
Forskoleundervisning i Estland og Danmark – 1. klasseforældres vurderinger og holdninger til forberedelse til skolegangen i Tallinn og Aarhus
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Mägi, Mai-Liis; Lyshede, Mikael; Monroc, Jaanika; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Forskoleundervisning er det sæt af kundskaber, færdigheder, erfaringer og standarder for opførsel, som skaber forudsætning for succes i skolen og i hverdagen. 1 Den er et led i det kontinuerlige opdragelsessystem, som bør være et stærkt fundament for hele den videre uddannelse. 2 Ethvert land har udviklet sit eget uddannelsessystem, som er baseret på lidt forskellige principper, love og jobstyring. Fra land til land varierer stedet for forberedelsen (børnehave, 0. klasse e.l.), skolealderen, det niveau af færdigheder og viden, der regnes med før 1. klasse og så videre. Barnets forberedelse til skolen begynder i en børnepasningsinstitution og fortsætter derefter i skolen. Dette er en rummelig og alsidig proces, som skal finde sted både i både institutionens grad af kontinuitet og med omfattende samarbejde. 3 Selvfølgelig er det uundværligt med forældrenes bidrag og samarbejde. Skubbet til, hvorfor jeg begyndte at skrive præcis om forskoleundervisning og forberedelse til skolegangen, gav min egne tætte kontakt med en forskoleinstitution og arbejdet som udføres der. Et andet aspekt var min interesse i at finde ud af, hvordan forskoleundervisningen er organiseret i Danmark: Hvilken slags forskoleinstitutioner findes der og hvordan er arbejdet organiseret, på hvilken lovgivning er de baseret og hvor gamle er børnene når de starter i skole? I overensstemmelse med den erklærede målsætning fandt jeg den primære problemstilling for mit arbejde: Hvilke er forældrenes holdninger til - og meninger om forberedelsen til skolegangen i de to forskellige forskoleundervisningssystemer og hvordan vurderer de forberedelsen til skolegangen i deres land?
Modalverberne skulle og måtte i skønlitterær oversættelse fra dansk til estisk
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Kaasik, Brita; Laanemets, Anu; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
I alle sprog er det muligt at udtrykke sine holdninger eller vurderinger til det sagte. En sådan formidling af holdninger fremfor rene fakta kaldes modalitet. De sproglige midler for at udtrykke modalitet er dog ikke altid de samme. Eftersom dansk og estisk er forskellige sprog både typologisk og genetisk, er det sandsynligt, at udtryksmidlerne for modalitet også er forskellige i disse to sprog. Derfor synes jeg, at det er relevant at undersøge, hvordan de danske modalverber kan videregives på estisk. Det er ikke altid muligt at oversætte et dansk modalverbum med et estisk, fordi de semantiske felter af de danske og estiske modalverber ikke nødvendigvis er de samme. Ifølge Den Store Danske encyklopædi er modalverber „verber, som ikke selv udtrykker handling, men angiver forudsætninger for hovedverbets handling” (Den Store Danske). På den måde er de en slags funktionsverber, som hjælper den talende med at vise sin holdning til det sagte. Når en sætning indeholder et modalverbum, har vi således altid at gøre med subjektivitet, eftersom man udtrykker sine holdninger med det. Der findes seks verber i dansk, som man betragter som modalverber: ville, skulle, måtte, kunne, burde og turde. Ifølge Mortelmans, Boye og van der Auwera (2009: 11) er ville, skulle, måtte og kunne de centrale modalverber. Også Brandt betragter disse fire verber som centrale modalverber i dansk (Brandt 1999: 17). I min bacheloropgave vil jeg undersøge oversættelse af to af de fire centrale modalverber – skulle og måtte – fra dansk til estisk. Til dette formål bruger jeg uddrag af ti nyere danske skønlitterære værker og deres oversættelser til estisk som materiale. Eftersom omfanget af bacheloropgaven er begrænset, har jeg valgt kun at undersøge to verber. Mit valg er først og fremmest baseret på, at skulle og måtte er de mest polyseme af modalverberne (se Brandt 1999). Formålet med min opgave er at finde svar på følgende spørgsmål: – Hvilke estiske verber svarer til de danske modalverber skulle og måtte? – Findes der andre leksikalske og grammatiske midler for at udtrykke modalitet i estisk, som man har anvendt i oversættelserne? Hvilke? – Er der nogen tilfælde, hvor videregivelse af modalitet har været manglende? Min opgave består af fem kapitler. Efter indledningen skal jeg for det første forklare begrebet modalitet og beskrive de forskellige typer af modalitet. I min opgave tager jeg udgangspunkt i den traditionelle inddeling af modalitet i tre typer: epistemisk, deontisk og dynamisk. Derefter giver jeg et overblik over de danske og estiske modalitetssystemer og sammenligner dem med hinanden. I kapitel 3 præsenterer jeg det empiriske materiale og den anvendte metode. I kapitel 4 følger analysen, hvor jeg analyserer hver type af modalitet for sig og gør rede for, hvilke oversættelsesækvivalenter der forekommer. Til sidst følger der en diskussion af resultaterne samt en overordnet konklusion på opgaven, hvor jeg vil besvare de i indledningen stillede spørgsmål.
Svensk-estnisk fackordlista över termer i svenska resultat- och balansräkningar
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Haljasorg, Kadri; Elken, Maiu; Veldi, Enn; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Den här baccalaureusuppsatsen syftar till att studera bokföringsterminologin som förekommer i svenska årsredovisningar och försöker hitta rätta estniska motsvarigheter till de svenska termerna. Undersökningsobjektet är postbenämningar som förekommer i svenska kostnadsindelade och funktionsindelade resultaträkningar och balansräkningar. Fackspråket är ett intressant och praktiskt användbart undersökningsobjekt. Språkstudenter och översättare har stort behov av modersmålets och främmande språks fackterminologi som används inom olika områden. Det är någonting som inte undervisas på baccalaureusnivån och dessutom finns det inga svensk-estniska ekonomiska ordböcker som skulle kunna användas om man står inför en verklig översättningssituation. Studenter som läser något främmande språk kommer vanligen i kontakt med fackspråket under yrkeslivet. Så har det varit med mig. Jag sysslar med svenska årsredovisningar nästan varje dag, jag läser dem och matar in uppgifter i ett dataprogram. Jag har inte varit tvungen att översätta termerna, men jag har under åren lärt mig vad ett eller annat ord betyder. Hur som helst är det en passiv språkkunskap. En gång, när jag blev inbjuden att delta i ett möte mellan estniska och svenska revisorer och tolka, vägrade jag, eftersom jag tyckte att jag saknade specialkunskap i svenska ekonomiska termer. Även en introduktionskurs i redovisning på estniska, som jag hade deltagit i, kändes otillräcklig för att kunna översätta och hitta rätta estniska motsvarigheter till de svenska termerna. Det var då jag fick idén för min uppsats. Jag undersöker svenska och estniska årsredovisningstermer ur två perspektiv, det lexikografiska och översättningsteoretiska perspektivet. Undersökningsresultaten presenteras i två fackordlistor. Den ena ordlistan är i alfabetisk ordning, den andra är tematisk och följer de svenska årsredovisningarnas schema. Båda ordlistor kan hittas i bilagor till denna uppsats. Jag hoppas att de här ordlistorna skulle kunna fungera som ett hjälpmedel och underlätta översättning av svenska resultat- och balansräkningar till estniska i framtiden.
Den omrejsende sjæl eller samisk shamanisme i norrøn litteratur med Fortælling om Vatnsdølerne og Ynglingesaga som hovedeksempler
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Pallasma, Kristel; Sävborg, Daniel; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Samer er en oprindelig (indigenous) befolkningsgruppe, som bor i de nordlige dele af Skandinavien, Finland og Kolahalvøen. De har deres eget sprog samt deres egen kultur. Samernes tidligere tilhørsforhold til disse områder kan dateres langt tilbage til dannelsen af de nuværende stater i regionen. Det nuværende areal - Sápmi - beboet af samerne, spreder sig over det centrale Norge og Sverige igennem de nordligste dele af Finland og Norge til Kolahalvøen i den Russiske Føderation. Forskere har i meget lang tid været interesseret i samerne, hvis kultur har været betragtet som den mest eksotiske af alle europæiske folkeslag. (Kulonen etc. 2005: 5) Sandsynligvis har samerne haft kulturel kontakt med folk i Skandinavien. I den religiøs-historiske forskning er det en almindelig opfattelse, at shamanistiske elementer optræder i den oldnordiske forestillingsverden. Spørgsmålet om det nordiske element i samisk religion i forhold til det oprindeligt samiske er endnu ikke i fuldt og tilfredsstillende omfang besvaret. Skønt den nuværende religionsforskning er stort set enig om at de nordiske indflydelser i høj grad er overdrevne, findes der stadig mange små problemer, der skal løses. (Mebius 2000: 300-301) Formålet med opgaven er at analysere samisk shamanisme i norrøn litteratur med Fortælling om Vatnsdølerne og Ynglingesaga som hovedeksempler. Desuden nævner jeg Historia Norwegiae (en latinsk krønike om norsk historie) samt Lokasenna der muligvis indeholder et meget unikt eksempel vedrørende samernes magiske trommer. Historia Norwegiae, der giver den første korrekte beskrivelse af samisk shamanisme. Teksten indeholder også en beskrivelse af sjælerejsen, som viser, at samisk shamanisme var både kendt og praktiseret i Skandinavien. Derefter fremhæver jeg Fortælling om Vatnsdølerne, hvor det eksplicit siges, at menneskene, der i sagaen laver spådomme, er finner, det vil sige samer.
Litterær oversættelse af metaforer fra dansk til estisk og russisk i Peter Høegs bog «Frøken Smillas fornemmelse for sne»
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Jeršova, Darja; Laanemets, Anu; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Metaforer findes i forskellige teksttyper – i faglitteratur, i journalistiske og politiske tekster, og i skønlitteratur osv. Den hyppigste brug af metaforer kan forekomme i skønlitteratur, fordi den sproglige side er meget vigtig for skønlitterære tekster. Oversættelse af metaforer er en problematisk del af litterær oversættelse. Når man oversætter forskellige typer af tekster af alle typer, er det vigtigt at identificere metaforer. Oversættelsesteoretikerne betoner to vigtige problemer ved en oversættelse – valg af et optimalt princip for hele oversættelsen og oversættelse af metaforer (Newmark, 1988:104). Selv om der er skrevet mange bøger og akademiske opgaver om oversættelse af metaforer, er spørgsmålet om problemer ved oversættelse af metaforiske udtryk åbent endu. Når en oversætter møder en metafor i teksten, skal han eller hun tænke på, hvordan han/hun skal oversætte metaforen, hvilke strategier skal han/hun bruge og hvordan dette best kan gøres. Det metaforiske præg skal bevares i en tekst, fordi betydningen kan forandre sig, hvis oversættelse mister en metafor. At bevare det metaforiske præg i en tekst er det vigtigste formål, når oversætterer arbejder med metaforer. Der findes forskellige strategier for at oversætte metaforer. Valg af strategi kan være påvirket af mange faktorer, fx sprogets væsen, eller være en oversætters personlige valg. I min opgave skal jeg undersøge hvilke strategier man har brugt for at oversætte metaforer i Peter Høegs bog Frøken Smillas fornemmelse for sne til estisk or russisk. Med min opgave vil jeg undersøge hvilke forskelle der findes i de to oversættelser, hvilke muligheder har oversættere valgt. På basis af eksemplerne fra bogen skal jeg analysere, hvilke strategier oversætterne har brugt. På hvilken måde kan forskelle i oversættelser påvirke betydningen, billidet eller meningen af metaforer? Jeg skal også diskutere hvordan den konkrete oversættelse virker. På baggrund af disse spørgsmål har jeg således udarbejdet følgende problemformulering: Formålet med denne opgave er at undersøge hvordan metaforerne i Peter Høegs bog „Frøken Smillas fornemmelse for sne“ er blevet oversat til henholdsvis estisk og russisk. Grunden til temavalget er min personlige interesse for skønlitteratur og moderne dansk litteratur, især for Peter Høegs romaner. Jeg har valgt analyse af metaforer, fordi jeg synes, at det er et af de mere interessante oversættelsesproblemer og at metaforer spiller en væsentlig rolle i skønlitteraturen.
Stenkastning och explosioner i Husby: En komparativ textanalys av tematiken i nyhetsartiklar om upplopet i Husby
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Kokk, Artur; Henriksson, Niklas, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Syftet med den här magisteruppsatsen är att med hjälp av konkreta exempel avslöja de tematiska relationerna och skillnaderna mellan de olika textdelarna av produkten nyhetsartikel. I den här uppsatsen utgås det ifrån den generella uppfattningen att en typisk nyhetsartikel består av följande tre delar: rubrik (titel, headline), ingress (inledning) och brödtext. Utgångspunkten för den här uppsatsen är antagandet att en typisk modern läsare inte läser igenom nyhetsartiklar i dess helhet, utan så att säga bläddrar igenom rubrikerna, tills hon hittar något intresseväckande. Forskaren Daniel Dor beskriver fenomenet på följande sätt: ”The empirical starting point for this discussion is the rather obvious fact that readers do not always read news items beyond the headline. On the contrary, most readers spend most of their reading time scanning the headlines than reading the stories.” (Dor 2003: 718) Även om de typiska tidningsläsarna bara vill läsa artiklar de är intresserade av, får de en hel del information utifrån rubrikerna de möter vid den så kallade bläddringen. Därför tycker jag att frågan om rubrikernas roll i nyhetsdiskursen är relevant, speciellt för att rubrikerna kan påverka en typisk läsares, eller informationkonsuments hållning och syn i mycket högre grad än man kan ana. I den här uppsatsen antas att när man endast läser rubriker, så får man tillräckligt med informationen om något viss tema eller en viss händelse för att så att säga hänga med, men inte tillräckligt för att vara medveten om viktiga nyanser. Med andra ord får man en svart-vit bild av något tema eller händelse, och man blir inte tillräckligt informerad för att kunna dra några välgrundade eller vettiga slutsater om detta. Man kan argumentera för att utrymmet för en rubrik är begränsat, och att det är en omöjligt uppgift att lyfta fram alla viktiga moment eller nyanser av en händelse i en så liten textenhet som en nyhetsrubrik, men vid läsning av nyheter har jag upptäckt att rubrikerna i olika tidningar oftast fokuserar på likartade aspekter, och sammanträffandet av teman i rubrikerna om ett visst ämne i detta fall är märkvärdigt.
En kvinde – to navne. Pseudonymets påvirkning af kvindesynet i Hanna Irgens' to sidste værker
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Tammaru, Jette-Liis; Lyshede, Mikael; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Gennem tiderne har mennesker delt alt muligt op i forskellige kategorier. Det har man også gjort med litteraturen. Perioden fra slutningen af 1700-tallet til midten af 1800-tallet kaldes romantikken. Romantikken karakteriseres af fokus på følelser - blikket vendes væk fra den ydre skuffende verden og ind i menneskets indre, hvor følelserne søger skønhed og harmoni. Romantikken udtrykker både splittelse og længsel efter harmoni. Sammen med industrialiseringen ændres verdens udseende, mange værdier bliver revurderet og nye sociale klasser opstår. Verden synes mere hård end tidligere. Et hovedtema for mange forfattere var det nye hårde samfund og klasseforskellene. Blandt andet ændredes kvindesynet. Etableringen af intimsfæren tilbød kvinderne en ny identitet som hjemmets madonna. Kvinderne kunne nu blive subjekter i deres egen hjemlige sfære. Den nye stærke kvinderolle gjorde middelklassekvinder relativt arbejdsfri, så de fik tid til at læse og skrive. Sammen med kvindesynets forandring begyndte også kvindernes identitetssøgning, indtil nu var en kvinde kun symbol for følelser og morskab. Relateret med mere fritid begyndte mange kvinder skrive og det fremmede kvindernes udvikling på alle områder, men specielt deres bevidsthed. Litteraturen begyndte at spejle samtidens samfund med dens svage og stærke sider. Det var en tid hvor kønnet fik en stor rolle i alt hvad man foretog sig, især i litteraturen. På grund af dette valgte mange forfattere ikke at offentliggøre deres køn eller navn. Man anvendte pseudonymer ved publiceringen. Denne opgaves fokus er på Hanna Irgens, som er en af de få danske forfatterinder, som har skrevet både under sit eget navn og under pseudonym. Desuden adskiller Irgens sig fra andre ved at skrive under både mandligt og kvindeligt pseudonym. I første halvdel af 1800-tallet var pseudonymet sædvanligt for en debuterende forfatter, men Irgens brugte det ikke på denne måde, i stedet blev hendes to sidste værker var skrevet under pseudonym.
Är den nordiska välfärdsmodellen på väg att förändras? En närläsning av 12 ledarartiklar i Dagens industri
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Tuisk, Tiiu; Henriksson, Niklas; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond
Den nordiska modellen (sve), den nordiske modellen (nor), den nordiske model (dan) – alla förenämnda termer syftar på en och samma sak: ett mycket debatterat välfärdssamhälle som kännetecknar de nordiska länderna Finland, Island, Sverige, Norge och Danmark. Danmark var först med att utveckla sitt välfärdssystem med oblikatorisk grundskoleutbildning som upprättades 1814, men Sverige framstår som det ledande exemplet på den nordiska modellen i den akademiska forskningen. Jag har inriktat mig på att undersöka Sveriges fall i denna uppsats. Välfärdsstudier är ett fenomen som har sina rötter i moderniteten. Det var ju på sent artonhundratal och mest på nittonhundratal som de europeiska länderna införde ett statligt välfärdssystem, Tyskland till att börja med. Skapandet av den svenska välfärdsstaten härstammar från 1930-talets lågkonjunktur, där olika samhällsklassers samarbete var ofrånkomlig. Med 1960- och 1970-talet som välfärdsmodellens höjdpunkt, växte den offentliga sektorn och Sverige blev det fjärde rikaste landet i världen på 1970-talet. Trots att det har funnits perioder med motgångar, särskilt under 1990-talets början, så har välfärdssystemet klarat sig väl och till och med förbättrats. Detta beror förmodligen på den nordiska modellens fyra grundstenar: universalism, jämställdhet, statlighet och konsensus (Arter 2014 samt Alestalo, Hort, Kuhnle 2009), vilka ska beskrivas genomgående i uppsatsens teoriavsitt. Idén till min problemformulering fick jag under kurs „Politiska utvecklingar i Östersjöregionen“ i Tartu Universitet. Som en del av politiska samtidsstudier, läste vi om den nordiska modellens ursprung och väsen under ledning av gästföreläsare professor David Arter från Tampere universitet. En särskild rapport i den brittiska tidningen The Economist i februari 2013 fångade min uppmärksamhet. Rapporten som heter „Northern lights“ hävdar att den nordiska modellen är på väg att förändras. Detta mest på grund av ekonomiska faktorer, i synnerhet välfärdens marknadisering. Min tanke är att ta reda på om det finns liknande återspeglingar om ett skifte i svensk media. För att motsvara The Economist’s form, har jag valt artiklar i Dagens industri för min analys. På grundval av Arter (2014), Alestalo, Hort och Kuhnle (2009) som bildar uppsatsens teori om den nordiska modellen, undersöker jag 12 ledarartiklar och försöker se om media framställer en förändring angående universalism, jämställdhet, statlighet och/eller konsensus. Härigenom bildas min undersökningsfråga: på grund av ledarartiklar i Dagens industri, hur framställs „välfärden“ angående den nordiska modellens grundstenar: statlighet, universalism, jämställdhet, konsensus. Man kan även ställa en bredare fråga: kan man upptäcka förändringar i den nordiska modellen. Min studie är indelad i fyra olika huvudavsnitt. I det följande teoriavsnittet beskriver jag hur man kan betrakta olika välfärdssystem baserat på Gøsta Esping-Andersens indelning (1990) samt vad den nordiska modellen egentligen är och tar min utgångspunkt i Alestalo, Hort, Kuhnle och deras forskning „The Nordic Model: Conditions, Origins, Outcomes, Lessons“ (2009) samt David Arter och hans forskning „Trouble in Paradise: W(h)ither the ‘Nordic model’?“ (2014). Sedan följer en sammanfattning av The Economist’s rapport „Northern lights“. I metodavsnittet förklarar jag valet av analysmaterial – hur The Economist och Dagens industri motsvarar varandra, hur urvalet av artiklar gjorts och hur analysen ska utföras. Därefter presenteras analys- och forskningsresultat. I den avslutande sammanfattningen drar jag några slutsatser på om den största nordiska närningslivsinriktade tidningen Dagens industri anger att den nordiska välfärdsmodellen är på väg att förändras.
Stockholms blodbad i skönlitteraturen: En jämförande analys av Johannes V. Jensens ”Kongens Fald”, August Strindbergs ”Kungshamns-Gisslan” och Mika Waltaris ”Mikael Karvajalka”
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Tšaikovskaja, Jelena; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Föreliggande uppsats handlar om skildringen av Stockholms blodbad i tre skönlitterära verk. Historia, litteratur och olika språk är mina största intressen och jag har hittat ett sätt att kombinera alla de tre områdena när det kom till att skriva min uppsats. Mitt intresse för att undersöka Stockholms blodbad väcktes när jag skrev min bacheloruppsats som handlade om tillnamn av skandinaviska kungar från forntiden till medeltiden. En av de kungar jag undersökte då var Kristian II och hans tillnamn Tyrann. Tack vare undersökningen av tillnamnet fick jag veta att Stockholms blodbad är ett mycket kontroverisellt ämne d.v.s. det kan presenteras från olika perspektiv. Det ledde till en tanke att undersöka olika skönlitterära framställningar av Stockholms blodbad. Under Stockholms blodbad menar jag inte bara avrättningarna och halshuggningarna, utan hela den process som pågick under tre dagar från 7. till 9. november. Jag har valt att analysera följande historiska verk: Johannes V. Jensens roman Kongens Fald, August Strindbergs novell Kungshamns-Gisslan och Mika Waltaris roman Mikael Karvajalka. Med den undersökningen kan jag fullfölja mina intressen genom att analysera historia i litteraturen som är skriven på olika språk. Bakomliggande tanke med min uppsats är att undersöka användningen av historien i fiktion. Jag vill analysera samspelet mellan de två huvudkomponenterna av historisk fiktion, vilka är historisk verklighet och författarens fantasi. Jag gör en komparativ analys, där jag jämför författarens verk med historiska källor och försöker ta reda på vad av den historiska händelsen författarna väljer att presentera i sina böcker. Intressant är också att dra paralleler mellan verken och jämföra skildringen av Stockholms blodbad i dem. Denna uppsats skall ge läsaren en inblick i möjligheterna att presentera samma historiska händelse från olika perspektiv. Uppsatsen kommer att redogöra för olika framställningar av Stockholm blodbad och presentera fiktionaliseringen som författarna gör i sina berättelser om blodbadet.
Fornnordiska kvinnoroller i ett litterärt perspektiv: En studie av rollbyten hos kvinnorna i Laxdoela saga, Voelsunga saga och Tristrams saga ok Ísondar
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Kudajeva, Olga; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
De isländska sagorna som skrevs för hundratals år sedan och vars händelser, med större eller mindre sannolikhet, ägde rum ännu längre tillbaka i tiden, har inte tappat sin aktualitet i modern tid. Det gäller även sagor som ursprungligen inte hörde till den inhemska isländska sagoskatten utan översattes från europeiska språk under 1200-talet. Den äldre isländska litteraturen präglas i allmänhet av förfädernas visdom och särpräglade uppfattning av tillvaron (ett bra exempel är ett avsnitt i Vǫlsunga saga där Brynhildr lär Sigurðr Fáfnisbani visdomsord1), medryckande äventyr utanför Island och Norden (jfr t.ex. Groenlendinga saga och Eiríks saga rauða), kärlek och passion som vanligtvis har tragiskt slut (Tristrams saga ok Ísǫndar skildrar en liknande tragisk kärlekshistoria). Dessutom skildrar den norröna litteraturen djärva hjältar som slåss till sista blodsdroppen för sin och sin ätts ära. Och inte minst skildrar denna litteratur kvinnliga hjältar. Människor har alltid haft behov att avguda någonting. Religiösa institutioner tar hand om det på ett offentligt sätt. Mytologin som framgår ur olika de nationernas folkepos erbjuder ett rikt och mångsidigt pantheon där varje gud hedrades längre tillbaka i tiden. Men det behövdes också personer som stod verkligheten nära, avspeglade sin tids tendenser, gick i konfrontation med det onda och visade sina bästa karaktärsegenskaper. Sådana människor avgudas och framställs i nordiska sagor oberoende av kön. Bilden av den starka kvinnan har alltid imponerat på mig. Det gäller inte bara den norröna litteraturen utan litteratur i allmänhet. Det norröna materialet är oerhört rik på bilder av modiga kvinnor vars inre och ibland även yttre styrka är jämförbar med mäns egenskaper. Termen sköldmö (se t.ex. Ney 2004:76) som kännetecknar den kvinnan som i forntiden valde krigarens öde i stället för att vara husfru är känd framförallt i Norden. Ett annat exempel är valkyrior som, enligt nordisk tradition, var stridslystna kvinnor som hämtade fallna krigare från slagfältet till Valhall. Det finns flera belägg som visar att kvinnan i norrön litteratur visar sig mycket aktiv inom den sociala sfären och mycket mer verksam än på kontinenten. Carol Clover skriver till exempel: ”More generally, the sources tell of a number of women who prosecute their lives in general, and their sex lives in particular, with a kind of aggressive authority unexpected in a woman and unparalleled in any other European literature” (Clover 1993:4). Men för att få en utförlig bild av kvinnliga figurer i dåtidens litteratur måste man göra en jämförelse med så manga kvinnofigurer från olika litterära källor som möjligt. Det är inte bara modiga och aktiva kvinnor som måste analyseras utan också kvinnor som är mindre socialt framträdande. En detaljerad bild skall kan då skapas av kvinnofigurer som står på motsatta sidor och skapar en kontrast. Därför ger jag mig in i det kvinnliga ämnesområdet inom norrön litteratur.