Skandinavistika osakonna magistritööd – Master's theses

Permanent URI for this collectionhttps://hdl.handle.net/10062/33797

Browse

Now showing 1 - 18 of 18

Å oversette kulturspesifikke termer fra norsk til estisk i prosalitteraturen
(Tartu Ülikool, 2009) Kauge, Liis; Laanemets, Anu, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
„Frosken, hvor er du?“ – syntaktisk kompleksitet i skriftlige fortellinger av estiske innlærere av norsk som fremmedspråk
(Tartu Ülikool, 2013) Piksarv, Karoliine; Laanemets, Anu, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Foreliggende oppgave har til hensikt å kartlegge norsk innlærerspråk til studenter med estisk som morsmål ved å analysere studentenes skriftlige produksjon. Fokuset ligger ved tilegnelsen av de forskjellige syntaktiske strukturer og den syntaktiske kompleksiteten. Formålet er å sammenlikne den syntaktiske kompleksiteten i studentenes tekster på to forskjellige utviklingsnivåer – nybegynnere og mellomnivå, samt å se på hvordan deres mellomspråk forholder seg til målspråket, det vil si tekstene til morsmålstalende informanter.
Stenkastning och explosioner i Husby: En komparativ textanalys av tematiken i nyhetsartiklar om upplopet i Husby
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Kokk, Artur; Henriksson, Niklas, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Syftet med den här magisteruppsatsen är att med hjälp av konkreta exempel avslöja de tematiska relationerna och skillnaderna mellan de olika textdelarna av produkten nyhetsartikel. I den här uppsatsen utgås det ifrån den generella uppfattningen att en typisk nyhetsartikel består av följande tre delar: rubrik (titel, headline), ingress (inledning) och brödtext. Utgångspunkten för den här uppsatsen är antagandet att en typisk modern läsare inte läser igenom nyhetsartiklar i dess helhet, utan så att säga bläddrar igenom rubrikerna, tills hon hittar något intresseväckande. Forskaren Daniel Dor beskriver fenomenet på följande sätt: ”The empirical starting point for this discussion is the rather obvious fact that readers do not always read news items beyond the headline. On the contrary, most readers spend most of their reading time scanning the headlines than reading the stories.” (Dor 2003: 718) Även om de typiska tidningsläsarna bara vill läsa artiklar de är intresserade av, får de en hel del information utifrån rubrikerna de möter vid den så kallade bläddringen. Därför tycker jag att frågan om rubrikernas roll i nyhetsdiskursen är relevant, speciellt för att rubrikerna kan påverka en typisk läsares, eller informationkonsuments hållning och syn i mycket högre grad än man kan ana. I den här uppsatsen antas att när man endast läser rubriker, så får man tillräckligt med informationen om något viss tema eller en viss händelse för att så att säga hänga med, men inte tillräckligt för att vara medveten om viktiga nyanser. Med andra ord får man en svart-vit bild av något tema eller händelse, och man blir inte tillräckligt informerad för att kunna dra några välgrundade eller vettiga slutsater om detta. Man kan argumentera för att utrymmet för en rubrik är begränsat, och att det är en omöjligt uppgift att lyfta fram alla viktiga moment eller nyanser av en händelse i en så liten textenhet som en nyhetsrubrik, men vid läsning av nyheter har jag upptäckt att rubrikerna i olika tidningar oftast fokuserar på likartade aspekter, och sammanträffandet av teman i rubrikerna om ett visst ämne i detta fall är märkvärdigt.
Stockholms blodbad i skönlitteraturen: En jämförande analys av Johannes V. Jensens ”Kongens Fald”, August Strindbergs ”Kungshamns-Gisslan” och Mika Waltaris ”Mikael Karvajalka”
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Tšaikovskaja, Jelena; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Föreliggande uppsats handlar om skildringen av Stockholms blodbad i tre skönlitterära verk. Historia, litteratur och olika språk är mina största intressen och jag har hittat ett sätt att kombinera alla de tre områdena när det kom till att skriva min uppsats. Mitt intresse för att undersöka Stockholms blodbad väcktes när jag skrev min bacheloruppsats som handlade om tillnamn av skandinaviska kungar från forntiden till medeltiden. En av de kungar jag undersökte då var Kristian II och hans tillnamn Tyrann. Tack vare undersökningen av tillnamnet fick jag veta att Stockholms blodbad är ett mycket kontroverisellt ämne d.v.s. det kan presenteras från olika perspektiv. Det ledde till en tanke att undersöka olika skönlitterära framställningar av Stockholms blodbad. Under Stockholms blodbad menar jag inte bara avrättningarna och halshuggningarna, utan hela den process som pågick under tre dagar från 7. till 9. november. Jag har valt att analysera följande historiska verk: Johannes V. Jensens roman Kongens Fald, August Strindbergs novell Kungshamns-Gisslan och Mika Waltaris roman Mikael Karvajalka. Med den undersökningen kan jag fullfölja mina intressen genom att analysera historia i litteraturen som är skriven på olika språk. Bakomliggande tanke med min uppsats är att undersöka användningen av historien i fiktion. Jag vill analysera samspelet mellan de två huvudkomponenterna av historisk fiktion, vilka är historisk verklighet och författarens fantasi. Jag gör en komparativ analys, där jag jämför författarens verk med historiska källor och försöker ta reda på vad av den historiska händelsen författarna väljer att presentera i sina böcker. Intressant är också att dra paralleler mellan verken och jämföra skildringen av Stockholms blodbad i dem. Denna uppsats skall ge läsaren en inblick i möjligheterna att presentera samma historiska händelse från olika perspektiv. Uppsatsen kommer att redogöra för olika framställningar av Stockholm blodbad och presentera fiktionaliseringen som författarna gör i sina berättelser om blodbadet.
Fornnordiska kvinnoroller i ett litterärt perspektiv: En studie av rollbyten hos kvinnorna i Laxdoela saga, Voelsunga saga och Tristrams saga ok Ísondar
(Tartu Ülikool, 2014-06-26) Kudajeva, Olga; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
De isländska sagorna som skrevs för hundratals år sedan och vars händelser, med större eller mindre sannolikhet, ägde rum ännu längre tillbaka i tiden, har inte tappat sin aktualitet i modern tid. Det gäller även sagor som ursprungligen inte hörde till den inhemska isländska sagoskatten utan översattes från europeiska språk under 1200-talet. Den äldre isländska litteraturen präglas i allmänhet av förfädernas visdom och särpräglade uppfattning av tillvaron (ett bra exempel är ett avsnitt i Vǫlsunga saga där Brynhildr lär Sigurðr Fáfnisbani visdomsord1), medryckande äventyr utanför Island och Norden (jfr t.ex. Groenlendinga saga och Eiríks saga rauða), kärlek och passion som vanligtvis har tragiskt slut (Tristrams saga ok Ísǫndar skildrar en liknande tragisk kärlekshistoria). Dessutom skildrar den norröna litteraturen djärva hjältar som slåss till sista blodsdroppen för sin och sin ätts ära. Och inte minst skildrar denna litteratur kvinnliga hjältar. Människor har alltid haft behov att avguda någonting. Religiösa institutioner tar hand om det på ett offentligt sätt. Mytologin som framgår ur olika de nationernas folkepos erbjuder ett rikt och mångsidigt pantheon där varje gud hedrades längre tillbaka i tiden. Men det behövdes också personer som stod verkligheten nära, avspeglade sin tids tendenser, gick i konfrontation med det onda och visade sina bästa karaktärsegenskaper. Sådana människor avgudas och framställs i nordiska sagor oberoende av kön. Bilden av den starka kvinnan har alltid imponerat på mig. Det gäller inte bara den norröna litteraturen utan litteratur i allmänhet. Det norröna materialet är oerhört rik på bilder av modiga kvinnor vars inre och ibland även yttre styrka är jämförbar med mäns egenskaper. Termen sköldmö (se t.ex. Ney 2004:76) som kännetecknar den kvinnan som i forntiden valde krigarens öde i stället för att vara husfru är känd framförallt i Norden. Ett annat exempel är valkyrior som, enligt nordisk tradition, var stridslystna kvinnor som hämtade fallna krigare från slagfältet till Valhall. Det finns flera belägg som visar att kvinnan i norrön litteratur visar sig mycket aktiv inom den sociala sfären och mycket mer verksam än på kontinenten. Carol Clover skriver till exempel: ”More generally, the sources tell of a number of women who prosecute their lives in general, and their sex lives in particular, with a kind of aggressive authority unexpected in a woman and unparalleled in any other European literature” (Clover 1993:4). Men för att få en utförlig bild av kvinnliga figurer i dåtidens litteratur måste man göra en jämförelse med så manga kvinnofigurer från olika litterära källor som möjligt. Det är inte bara modiga och aktiva kvinnor som måste analyseras utan också kvinnor som är mindre socialt framträdande. En detaljerad bild skall kan då skapas av kvinnofigurer som står på motsatta sidor och skapar en kontrast. Därför ger jag mig in i det kvinnliga ämnesområdet inom norrön litteratur.
Möten med näcken och sjörået. En studie av trosföreställningar kring vattenboende väsen i sägner från sydvästra Sverige
(Tartu Ülikool, 2015-06-10) Mändoja, Sander; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Det övergripande syftet med denna magisteruppsats är att undersöka vilka olika sjö- och havsboende varelser som förekommer i folksägner insamlade från sydvästra Sverige och hur de skiljer sig från varandra. Uppsatsen strävar efter att komma fram till ett grundligt resultat som bygger på noggranna analyser av folksägner samlade i fem landskap: Bohuslän, Västergötland, Värmland, Dalsland och Halland. Det finns en hel del benämningar som förekommer i sägner där övernaturliga väsen som förknippas med vattnet uppträder: näcken, sjörået, havsfrun, strömkarlen, strömgubben, sjöjungfrun m.m (af Klintberg 2010: 111-112). Flera av de namnen som nämndes tycks vara synonymer till varandra och i tidigare forskning har man kommit fram till att man kan räkna bara två förstnämnda som självständiga väsen, nämligen näcken (strömkarlen, strömgubben) och sjörået (sjöjungfrun). Det finns förstås en ganska stor variation mellan olika delar av Sverige vad gäller namnen på övernaturliga väsen, men i samlingar av sägner från de fem landskapen som nämndes ovan, är alla historier om samma varelse redan grupperade under en rubrik, även om det i själva uppteckningarna används en hel del olika benämningar. Det finns redan en hel del skrivet om vattenboende varelser i svenska folksägner, bland annat har Bengt af Klintberg och John Lindow gjort detta. Det som vanligtvis påpekas när man tar upp sjö- eller havsväsen är att det i stort sett finns två typer av sådana: sjörået som är en kvinnlig varelse och näcken som är en manlig varelse. När det gäller mer djupgående verk om specifika vattenboende väsen, kan man nämna Jochum Stattins doktorsavhandling ”Näcken” (1984), men det saknas liknande verk om sjörået. Med hänsyn till det är ingående syftet med denna uppsats att gå djupare in i ämnet och försöka hitta även andra faktorer utom könet som är gemensamma respektive olika hos de två typer av varelser. Det som jag ska ägna mig åt är en ingående analys av sägner som berättar om sjörået och näcken samt en jämförelse som är baserad på analysen och som tar hänsyn till de aspekter jag påpekade i början av detta kapitel. Det skall alltså inte vara bara en lista av känntecknande egenskaper till ett väsen utan ett försök att kartlägga vattenboende folktroväsens fundamentala inställning till människor.
"Inte kan ett kinesbarn heta Petter". En jämförande analys av egennamn i Astrid Lindgrens böcker och i estniska översättning
(Tartu Ülikool, 2015-06-10) Pedaru, Liisa; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Syftet med min magisteruppsats är att kartlägga förekomsten av namn i Astrid Lindgrens barnböcker och noveller för att sedan studera hur namn är översatta till estniska. Meningen är att först definiera de översättningsmetoder som översättare har använt, sedan beskriva och försöka förklara översättarnas val av översättningsmetoder och därefter jämföra hur de estniska och andra översättarna har lyckats med att överföra namn till ett nytt språk och en ny målkultur. Frågeställningarna är följande:  Vilka olika typer av egennamn förekommer det i Astrid Lindgrens barnböcker?  Vilka är de motsvarande estniska översättningarna av egennamn?  Vilka metoder har översättarna använt för att översätta egennamn? Hur hanterar översättarna Lindgrens språk, t.ex. Lejonbrudssmörgåsar, Bullerby, Bråkmakargatan osv? Hur avviker översättningar av personnamn, ortnamn och övriga namn från varandra?  Finns det skillnader mellan olika estniska översättare när det gäller valet av översättningsmetoder?  Finns det skillnader mellan namnöversättningar till olika språk, t.ex. mellan estniska, brittiska, amerikanska och finska översättningar? Hur bra har de estniska översättarna lyckats med att framföra Lindgrens uppfinningar i jämförelse med andra översättare? Trots att det inte finns några perfekta lösningar eller regler som kunde tillämpas vid översättning av egennamn, kan analysen av positiva/negativa exempel på de olika namnöversättningsmetoderna förhoppningsvis vara till hjälp för blivande barnboksöversättare och ge något att tänka på, t.ex. olika möjligheter vid valet av översättningsmetoder samt följder av dessa val.
Estlandssvenskarnas nationella identitetsskifte efter emigrationen till Sverige under 1940-talet
(Tartu Ülikool, 2015-06-10) Maripuu, Eva-Mai; Kuldkepp, Mart, juhendaja; Kumer-Haukanõmm, Kaja, juhendaja; Tartu Ülikool. Filosoofiateaduskond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Syftet med den här uppsatsen är att söka förstå hur estlandssvenskarna såg på sig själva och sin identitet under flyktperioden och i det tidiga skedet i Sverige under 1940-talet. När estlandssvenkarna emigrerade till Sverige då var den tydliga avsikten att estlandssvenskarna flyttade till Sverige för gott och de skulle anpassa sig till det svenska samhället så snabbt och smidigt som möjligt. Men hur påverkade den plötsliga flykten till ett annat land folkets platskänsla och hur gick anpassningen egentligen? Ledde det till fullständigt integration eller tvärtom till estlandssvenskarnas nationsformande? Huvudfrågan som intresserar mig är hur påverkas deras nationella identitet som estlandssvenskar av flykten till Sverige? Mer specifikt kommer jag att pröva hypotesen utifrån Miroslav Hrochs teori. Ruth Laidmets avslutar sin masteruppsats, Utvecklingen av estlandssvenskarnas nationalitetskänsla och finlandssvenskarnas eventuella roll i den med att påstå att estlandssvenskarna möjligtvis nådde fas C runt tidpunkten då de började lämna Estland och flytta till Sverige. Jag skulle vilja inleda där Laidmets avslutade och se om hypotesen att estlandssvenskarna nådde fas C, dvs att majoriteten av dem formar en massrörelse och upptäcker sin nationalitet som estlandssvenskar först när de flydde Estland och hade stadgat sig i Sverige, stämmer. För att få fram trovärdiga resultat måste materialet analyseras med tanke på minnesteori och hur minnen ändras över tid. På grund av magisteruppsatsens begränsningar och de använda källorna är det inte möjligt att komma fram till mer uttömmande och slutgiltiga svar. För att gå djupare in i ämnet skulle andra sorters primärkällor behöva användas och analyseras, såsom dagböcker, brev osv. Mitt mål har varit att ge lite mer utförliga svar som skulle kunna ligga till grund för en mer ingående studie av den estlandssvenska identitetens komplexitet.
"Mamma har angst (igjen)": representasjoner av psykiske sykdommer i norsk barnelitteratur
(Tartu Ülikool, 2016) Hansen, Marit; Zilmer, Kristel, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Sammenlignet med estisk barnelitteratur er en stor del av skandinavisk barnelitteratur nyskapende, fornyende, ytterliggående og til og med overraskende. På bakgrunn av estisk barnelitteratur hvor boktitler som Kaka ja kevad (Skitt og vår (2009) av Andrus Kivirähk) skaper diskusjon i samfunnet, er norsk barnelitteratur, som behandler temaer fra psykiske sykdommer til død og sorg, et veldig interessant fenomen. Skandinavisk barnelitteratur viser at det går an å behandle tunge temaer i barnebøker. Men hvordan gjør man det? I denne masteroppgaven skal jeg undersøke representasjoner av psykiske sykdommer i norsk barnelitteratur, med å fokusere nærmere på framstillingen av psykiske lidelser hos alenemødre.
Bjergboerne: hellige sten i samisk tro of deres mulige spor i norrøn sagalitteratur med eksempler fra Ỉslendingasögur
(Tartu Ülikool, 2016) Pallasma, Kristel; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
I de nordlige dele af Skandinavien, Finland og Kolahalvøen bor der samer, hvis tidligere tilhørsforhold til disse områder kan dateres langt tilbage. Selvom de har deres eget sprog og egen kultur har samerne eksisteret side om side med nordboerne i løbet af mange århundrede. Højst sandsynligt har samerne haft kulturel kontakt med nordboerne. Det er en almindelig opfattelse i religiøs-historisk forskning, at elementer fra samisk shamanisme optræder i den oldnordiske forestillingsverden. Forståelsen om blanding af kulturelle elementer gælder ikke kun for samisk shamanisme, men samisk tro som helhed. Selvom den nuværende religionsforskning er stort set enig om at de norrøne influens i høj grad er overdrevne, er spørgsmålet om det oldnordiske element i samisk tro i forhold til det som regnes for oprindeligt samiske er endnu ikke i tilfredsstillende omfang besvaret. Det samme kan siges om optræden af det samiske element i oldnordiske religiøse forestillinger. (Mebius 2000: 300-301)
Clothing, textiles, and textile work in Snæfellingasögur - a comperhensive analysis
(Tartu Ülikool, 2018) Sepp, Kait; Rammo, Riina, juhendaja; Kuldkepp, Mart, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
This thesis was written with clothing, textiles, and textile work inSnæfellingasögur (the sagas of Snæfellsness, a subgroup of the sagas of Icelanders) as its primary focus. Clothing in the sagas of Icelanders has been studied before, but never have the sagas of Snæfellsness been the primary focus nor have textile-related references been subjected to a comprehensive analysis. An overview of methods used was given in ch. 2, while ch. 3 outlined the category of Snæfellingasögur and each text in the subgroup. Ch. 4 provided the necessary background information about pre-modern textile production. The analysis in ch. 5 was divided into several subchapters: the references to clothing, textiles, and textile work were first analysed by item, then by material and colour. The analysis was followed by a discussion in ch. 6.
Spørgsmål-svar sekvenser og minimalresponser i danske talkshows
(Tartu Ülikool, 2019) Schmidt, Mari-Liis; Mikkelsen, Nicholas Hedegaard, juhendaja; Kostina, Antonina, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
I min opgave undersøger jeg sproget i danske talkshows, især spørgsmål-svar sekvenser og minimalresponser. I indledningen gav jeg oversigt over min opgave. Jeg stillede et undersøgningsspørgsmål til denne opgave:hvordan bruges og hvor hyppigt forekommer minimalresponser og spørgsmål og svar i samtaler i talkshows . Jeg var især interesseret i spørgsmål-svar sekvenser og i minimalresponser, og hvis og hvordan de er anderledes i talkshow kontekst. Min hypotese var, at fordi samtaler i talk-show situationer er anderledes end hverdagssamtale, må der også være forskelle i sproget i talk-shows.
Norsk-estisk-norsk medisinsk ordbok
(Tartu Ülikool, 2020) Nittim, Mari; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Masterprosjektet mitt er ei norsk-estisk-norsk medisinsk ordbok, som jeg lagde på Ekilex. Ordboka inneholder medisinsk ordforråd som omfatter ikke bare begrep fra ulike medisinske grener og generelt allmennmedisinsk praksis, men også etisk terminologi knyttet til medisin. Målet mitt var å lage så omfattende ordbok som mulig, med vekt på et bredt omfang av emner.
Människa blir monster : asociala hjältar som lämnar samhället i islänningasagorna
(Tartu Ülikool, 2020) Tishunina, Anastasiia; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond
Så i denna uppsats stuserades bilderna på karaktärer som upplevdes som sociala monster, blev fredlösa och begått mycket motstridiga handlingar. Det var Grettir, Bárðr Snæfellsáss och Hörðr. Innovationen av denna forskning är att dessa karaktärer inte ansågs alla tillsammans tidigare (åtminstone så vitt jag vet i januari 2020). Biografier av alla karaktärer avslöjade några liknande utvecklingsvägar. Förutsättningarna av monstrositeten förverkligades genom hela deras liv på olika sätt. I barndomen ses det genom profetiska drömmar och föräldrarnas onda förutsägelser. Monstrositeten kommer till dem efter kontakt med andra karaktärer, som jag påstår i uppsatsen, mest genom strid när Grettir kämpar mot Glámr, Bárðr mot Svalr och Þúfa, och Hörðr mot Sóti. Men ett frivilligt val att begå goda 51 gärningar spelar också en viktig roll i deras biografier, och till en viss grad kan alla dessa karaktärer kontrollera sin monstrositet. Deras särdrag är förmågan att utföra handlingar som är unika i deras skillnad - både heroiska och äckliga gärningar. När de lämnar samhället och blir förvisande, fortsätter karaktärerna att göra olika, mycket kontrasta saker. I ögonen på legitima medlemmar i samhället är de ofta associerade med monster, som jättar och troll. Således leder deras frivilligt val i monstrositeten bort ur ut samhället till monster.
Översättning av Camilla och Viveca Stens bok Djupgraven
(Tartu Ülikool, 2021) Feigenbaum, Anneli; Elken, Maiu, juhendaja; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond
Den moderna nordiska deckarens särart
(Tartu Ülikool, 2021) Sild, Marite; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Jag valde detta tema, eftersom jag är intresserad av modern litteratur och särskilt just deckargenren. Att undersöka de moderna nordiska deckarna är ett bra sätt att förena mitt intresse med uppsatsen och dessutom få veta mer om deckarna generellt. Framför allt är jag intresserad av frågan på vilket sätt de nordiska deckarna skiljer sig från de andra deckare. Att komma åt dessa särdrag är huvudsyftet med min uppsats.
Hvordan komme levende tilbake fra en gravhaug?: en analyse av haugbuer i norrøne tekster
(Tartu Ülikool, 2021) Tapper, Rika; Sävborg, Daniel, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Denne oppgaven skal ikke glide inn i den nåtidige fantasylitteraturen, men fokuserer seg på heltenes møter med haugbuer i den norrøne litteraturen. Jeg valgte dette temaet fordi haugbuer er mangefasetterte og spennende vesener som er aktuelle for mytologiforskere, og forbinder ulike århundre sammen, og det er fascinerende for mennesker. Haugbuer kunne tiltrekke mennesker fordi de har personlighetstrekk som gjør at de likner på mennesker. F. eks. kan de være like sårbare eller grådige som mennesker. Haugbuer gjenspeiler svakheter i menneskers oppførsel.
Nomenfrasens morfosyntaks hos tospråklige estisk-norske barn
(Tartu Ülikool, 2021) Vaks, Adele; Vihman, Virve-Anneli, juhendaja; Laanemets, Anu, juhendaja; Tartu Ülikool. Humanitaarteaduste ja kunstide valdkond; Tartu Ülikool. Skandinavistika osakond; Tartu Ülikool. Maailma keelte ja kultuuride kolledž
Denne oppgaven vil bidra til å finne ut mer om tospråklig utvikling i konteksten av estisk-norsk tospråklighet, et språkpar som er relativt uutforsket. Oppgaven undersøker språkbruken til estisk-norske barn i Norge som bruker både estisk og norsk daglig. Nærmere bestemt handler undersøkelsen om nomenfrasens morfosyntaks, dvs. bruk av ulike former av substantiv, adjektiv, pronomen og tallord1, samt deres samsvar med andre ord innen en nomenfrase – setnings- eller ytringsledd «som inneheld eit substantiv eller eit pronomen aleine eller i lag med eitt eller fleire tillegg (Theil, 2018).» For å få et mer nyansert bilde av faktorene som har effekt på språkbruk, ser jeg på nomenbruk i sammenheng med språklig innputt, dvs. språket som er brukt rundt og i samtale med barnet, og til en viss grad med språklig output, dvs. språket som barnet selv bruker.

Browse

Browsing Skandinavistika osakonna magistritööd – Master's theses by Issue Date